Vana kirurger ger längre liv

Övning ger färdighet. Fler kvinnor överlevde när alla operationer av svår äggstockscancer samlades till ett och samma sjukhus, och personalen fick mer erfarenhet.

Varje år drabbas ungefär 700 kvinnor i Sverige av äggstockscancer. Eftersom sjukdomen inte ger några tydliga symtom hinner tumörceller ofta sprida sig i buken, och bara varannan överlever i fem år oavsett stadium.

Men utvecklingen går framåt. Forskningen har länge pekat på att det är bättre att operera avancerad äggstockscancer på ett mer omfattande vis – all tumörvävnad som är möjliga att upptäcka ska bort. Detta kräver stor skicklighet från kirurgens sida.

– Övning ger färdighet, och ett team behöver göra minst 50 operationer på ett år för att få rutin, säger Pernilla Dahm Kähler, kirurg och sektionschef vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

2011 kom tumörkirurgerna i Västra sjukvårdsregionen överens om att skicka alla kvinnor med avancerad äggstockscancer, och som bedömdes klara en stor operation, till Sahlgrenska. Nu gör sjukhuset totalt ett hundratal äggstockscanceroperationer om året och har ett team av personal med stor erfarenhet av de här patienterna.

Och det har gett resultat. Kvalitetsregistret för gynekologisk cancer visar att treårsöverlevnaden för patienter som opererats för avancerad äggstockscancer har stigit från 44 procent före centraliseringen till 65 procent efteråt.

– Jag är så stolt över vår region! Att vi har fått den effekt som jag hoppades på för några år sedan och att det händer något för den här drabbade patientgruppen, säger Pernilla Dahm Kähler.

Att den som tränar mycket blir bättre är egentligen en självklarhet. Inom cancervården innebär det att komplicerade behandlingar inte borde utföras på alltför många sjukhus, utan koncentreras till ett fåtal där kirurger och annan vårdpersonal kan bli verkliga experter på en viss behandling. Detta är något som bland andra Cancerfonden har förordat i många år.

Ändå har det gått trögt. Ofta är haken att politiker och även läkare är rädda att vården på mindre sjukhus utarmas, eller sjukhuset rent av måste läggas ned, om alla avancerade ingrepp ska göras på storsjukhusen.

Pernilla Dahm Kähler, som varit drivande i arbetet med att koncentrera operationerna, påpekar att det är helt avgörande att ha ett bra kvalitetsregister för att kunna visa hur det går för patienterna. Hon pekar på flera faktorer som gjorde det möjligt att genomföra förändringarna.

– Dels visade vetenskapen så tydligt att det var bättre att göra så här, och dels hade vi en så tät kommunikation mellan tumörkirurgerna på de olika sjukhusen och ett bra kvalitetsregister. Vi har också en region med gemensam budget och system för all information om patienterna.

När mer avancerad kirurgi flyttade över till Sahlgrenska fick de mindre sjukhusen ta hand om fler cytostatikabehandlingar. Samarbetet mellan sjukhusen fungerar väldigt bra enligt Pernilla Dahm Kähler. Hon beskriver hur det går till när en patient kommer in till, exempelvis, sjukhuset i Skövde:

– Då ringer eller faxar de remiss till mig eller en kollega och frågar om det är något för oss. Om vi svarar ja, förbereder de genom att göra skiktröntgen, ta prover och informera patienten. Vi planerar för multidisciplinär konferens och snar operation.

Efter operationen ligger patienten kvar på Sahlgrenska i cirka tio dagar. Innan hon går hem så får hon en fortsatt behandlingsplan och telefonnummer till en kontaktsjuksköterska på Sahlgrenska, och en i Skövde. Oftast är redan datum för behandling med cellgifter vid hemsjukhuset inbokat.

Modellen att centralisera äggstockskirurgin håller på att sprida sig i landet. Sveriges regionala cancercentrum, RCC, och Sveriges Kommuner och Landsting jobbar också på ett nationellt plan med att koncentrera olika cancerbehandlingar till färre sjukhus. Ett förslag för just äggstockscancer håller på att utarbetas och förväntas bli klart under året.