Mammografi ifrågasätts i studie men rekommendationer kvarstår

I går (onsdag) fick en kanadensisk studie om mammografi stor uppmärksamhet, bland annat i SVT:s Rapport.

Foto: Gustav Mårtensson

I studien lottades 90 000 kvinnor i åldrarna 40 till 59 år antingen till regelbunden mammografi eller att bli undersökta av en sjuksköterska som kände igenom brösten. Efter 25 år gick det inte att se någon statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna när det gällde hur många som fick bröstcancer eller hur många som dog i sjukdomen.

Det finns dock andra studier som visar att regelbunden mammografi räddar liv. Socialstyrelsen har nyligen gått igenom det vetenskapliga underlaget och rekommenderar fortsatt mammografiscreening. Enligt Lars Holmberg, chef för Regionalt cancercentrum i Uppsala-Örebro, har man känt till den kanadensiska studien sedan tidigare och vägt in den i den sammantagna bedömningen.

Det är också känt att screeningprogram där stora befolkningsgrupper kallas till hälsoundersökningar har nackdelar i form av överdiagnostik. Det betyder att en del tumörer som hittas vid mammografi aldrig skulle ha blivit farliga för kvinnan och alltså behandlas i onödan. Kanske hade tumören inte växt till, eller så hade kvinnan kanske avlidit av någon annan orsak innan tumören hunnit göra skada. Hur stor överdiagnostiken är råder det delade meningar om, enligt den kanadensiska studien upptäcks var femte bröstcancertumör i onödan.

Forskaren Per Hall, professor vid Karolinska Institutet, tror inte heller att den kanadensiska studien kommer att påverka mammografin i Sverige. Det säger han i en intervju med Sveriges Radio. I framtiden anser han dock att mammografin bör anpassas utifrån kvinnans individuella risk för bröstcancer. Hans forskning handlar just om att ringa in gruppen med hög risk för bröstcancer, bland annat utifrån genetik och olika livsstilsfaktorer. Du kan läsa mer om Per Halls forskning i ett tidigare blogginlägg.