Framtidsbehandling siktar på cancercellens överlevnadsstrategi

I förra veckan publicerade ett stort forskarlag en spännande upptäckt i Nature, en av de allra mest prestigefulla vetenskapliga tidskrifterna. Thomas Helleday, professor vid Karolinska Institutet, och hans medarbetare presenterar där en helt ny princip för att bekämpa cancer. I sin forskning vill han hitta mekanismer som är specifika för cancercellers förmåga att överleva och dela sig, och rikta in behandlingen mot dessa.

Thomas Helleday söker efter nya behandlingar som kan fungera mot alla typer av cancer. Foto: Karolinska Institutet

– Eftersom cancerceller har fler skador på byggstenarna till DNA än friska celler, behöver de speciella överlevnadsmekanismer. Om vi kan slå mot de här mekanismerna så kan vi döda cancerceller utan att skada friska celler, förklarar Thomas Helleday.

Den mekanism han och hans forskarkollegor har kartlagt handlar om enzymet MTH1, ett protein som finns inne i celler för att förhindra att skadade byggstenar byggs in i arvsmassan innan cellerna delar sig. Forskarna har nu funnit ett sätt att blockera MTH1 – vilket leder till att cancercellerna blir så skadade att de inte kan överleva. Se en animerad film om projektet:

//www.youtube.com/embed/NAPYaSQPios?rel=0

Traditionella behandlingar som strålning och cytostatika påverkar inte bara cancerceller utan även friska celler, vilket leder till många biverkningar.

– MTH1-enzymet är mycket mer aktivt i cancerceller än friska celler. Det gör att vi tror att den här behandlingen troligen inte kommer att skada friska celler, säger Thomas Helleday.

Professor Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, tycker att de nya rönen är mycket intressanta.

– Det är verkligen spännande, framför allt för att detta är en helt ny princip. Samtidigt måste vi komma ihåg att den ännu inte är testad på patienter, säger han.

Hittills har forskarna testat olika substanser som blockerar MTH1 i cellodlingar och i djurmodeller med tumörer från patienter med bröst-, tarm- och hudcancer. Och trots att tumörerna kom från patienter som inte längre blev hjälpta av vanliga cancerbehandlingar, så krympte de med hjälp av MTH1-blockeringen.

Thomas Helleday tror att konceptet kan börja testas på patienter nästa år.

– Först måste vi titta på vilken som är den absolut bästa substansen, och se att den är säker och inte ger några skadliga effekter. Och sedan behövs förstås pengar, säger han.

Både Thomas Helleday och flera av de andra forskarna har anslag från Cancerfonden, men för större läkemedelsstudier handlar det om mycket stora belopp. Den aktuella studien har fått pengar från bland annat Torsten Söderbergs och Ragnar Söderbergs stiftelser samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.