Forskningen har räddat mitt liv två gånger

För Johan skulle livet precis börja när läkaren gav honom beskedet att han åter hade fått cancer. Istället för att sorglöst planera för bröllop fick han inleda en tuff cancerbehandling.

Johan med sin fru Elin och son Oskar
Johan med sin fru Elin och son Oskar. Foto: Andreas Lundberg

Midsommarafton 1995 var Johan Dagerhamn, nu 48, med om en bilolycka i tjänsten men han klarade sig som tur är lindrigt undan och redan en vecka senare skulle han döma fotboll i ungdomsturneringen Gothia Cup. Ett viktigt steg för att kunna avancera som domare i seriesystemen.

– I samband med detta hade jag börjat få ont i min högra testikel så jag lät undersöka den, säger Johan. Jag fick tre scenarion. Att det hade med olyckan att göra, att det kunde vara en infektion i bitestikeln. Eller - att det kunde vara cancer.

Världen brakade ihop

Johan kände direkt att något var allvarligt fel. Han ringde sin mamma och bad henne komma till Göteborg för att vara med på ultraljudsundersökningen en vecka senare.

– Under tiden dömde jag fotboll med en suspensoar från hockeyutrustningen på mig. Men jag gjorde en kanonturnering och blev uppflyttad i seriesystemet, ler Johan.

Han fick snart bekräftat det han redan känt på sig. Det var testikelcancer.

Johan under behandling
Johan under behandling. Foto: Privat

– När läkaren sa att jag skulle opereras nästa dag brakade världen ihop för mig. Då kände jag mig rädd att jag skulle dö och jag märkte hur bräckligt livet kan vara. Att allting kan förändras på bara ett ögonblick.

Johan opererades och påbörjade sin cancerbehandling direkt. Han fick sin sista dos cytostatika vid Lucia samma år och åkte med sina vänner till Dalarna över jul. Trots att läkaren sagt att han skulle vara försiktig med skidåkning efter behandlingen, tog Johan liften till Hundfjället och åkte ner för en av Sveriges brantaste backar – Väggen.

– Det gick fort, men det gick bra. Efter åket låg jag i fjällstugan resten av dagen. Jag var helt slut. Men jag var frisk och det här åket var mitt bevis på det, säger Johan.

Att sätta upp mål blev en överlevnadsstrategi

Strax efter operationen slog även Johan vad med sin pappa att han skulle springa Göteborgsvarvet mindre än ett år senare och att han skulle klara det på under tre timmar. I maj 1996 sprang han varvets 21 kilometer på 2 timmar och 35 minuter. Och efter det genomförde han ytterligare sex lopp.

– Har jag bestämt mig för att klara något, då blir det så, säger Johan. Jag har hela tiden satt upp mål. Det har varit mitt sätt att ta mig igenom allt jobbigt.

Smärtan i höften var en ny tumör

Åren gick och en tid bodde Johan på Åland när han började då få ont i sin höft. 2009 fick han veta att det antagligen var en idrottsskada och ordinerades smärtstillande under tiden han väntade på sin behandling.

Johan flyttade sedan till Stockholm och i februari 2014 hittade man en ny tumör i ländryggen.

Cancer drabbar inte bara den som är sjuk

– Jag hade precis träffat min nuvarande fru, Elin, så känslorna gick upp och ner den här tiden, säger Johan. Det var tungt att få ytterligare ett cancerbesked. Vi höll ju på att planera vårt bröllop! Jag opererades och Elin var vid min sida hela tiden. Hennes mamma var också cancersjuk, så det var jobbigt för henne. Cancer drabbar ju inte bara den som blir sjuk.

Johan och Elin gifter sig
Johan och Elin gifter sig. Foto: Privat

Lät det inte stoppa bröllopet

Bröllopet började närma sig och Johans mål var att hans behandlingar inte skulle få komma mellan honom och Elin.

– Vi skulle viga oss på en båt som utgick ifrån Strandvägen i Stockholm, berättar Johan. Men när vi lade ut började det att ösregna. Och vi som skulle gifta oss ute på däck. Men så hände något märkligt. Precis när vi lade till i en vik och skulle inleda vigselakten skingrade sig molnen och solen började skina.

Samlar in pengar

Under tiden Johan var sjuk bestämde han sig för att stödja cancerforskningen.

– Jag tog kontakt med en massa gamla hockeyspelare från Leksand och tv-kändisar för att starta en golftävling som heter Matchen mot cancer. I år hade vi treårsjubileum och fick faktiskt in 375 000 kronor. Det här golfeventet har betytt allt för mig under min behandling.

"Känns som jag har vunnit livets match"

Johan och Elins son Oscar, 1,5 år, kommer in i vardagsrummet på sin favoritbil.

– Efter alla cancerbehandlingar var hoppet över för mig att kunna få egna barn, säger Johan och lyfter upp Oscar i knät. Men efter diverse processer lyckades vi till slut hitta två donatorer som gav Elin befruktade ägg. Nu har Oscar också fått en lillasyster, Nora och vi kan fira vår första jul och nyår tillsammans som en familj på fyra. Det känns som jag har vunnit mitt livs match.

– Cancerforskningen har räddat mitt liv två gånger. Om människor inte hade skänkt pengar till Cancerfonden skulle jag kanske inte finnas i dag.


Ge en julgåva som räddar liv

En av tre får cancer, men alla drabbas. Ge fler familjer mer tid tillsammans – ge bort årets viktigaste julklapp.

Ge din gåva