Träning och cancer

De flesta vet att det är bra att träna, men hur ser egentligen de vetenskapliga bevisen ut när det gäller träning och cancer? Det reder vi ut i tre webbinarium som handlar om träning före, under och efter en cancerbehandling.



Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

Man kan träna precis som vanligt om man får lite stöd, säger Yvonne Wengström, professor på Karolinska institutet och ansvarig för OptiTrain-studien. Att träna under en pågående cellgiftsbehandling är något vården absolut bör rekommendera, menar hon. 

Mer om träning som motverkar biverkningar 

Träning efter en cancerdiagnos

Kan man minska sin risk för återfall genom att röra på sig? Helene Rundqvist, forskare vid Karolinska institutet, förklarar en rad positiva effekter kopplade till träning och ger oss inblick i det aktuella forskningsläget kring frågan. 

Mer om hur träning kan minska risken för återfall

Vilken betydelse har fysisk aktivitet för hälsan?

Det är vetenskapligt bevisat att fysisk aktivitet minskar risken att drabbas av cancer. Men vad definieras som fysisk aktivitet och hur påverkar det kroppen? Det berättar Elin Ekblom Bak, forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

Mer om hur fysisk aktivitet påverkar din hälsa 

Frågor och svar om träning och cancer

Vilka sjukhus erbjuder träning som en del av en cancerbehandling?

Träning är inte en given del av cancerbehandling i dag, men ett intensivt lobbyarbete pågår för att det ska bli tillgängligt för alla i framtiden. På det flesta sjukhus finns fysioterapeuter som kan hjälpa till med fysisk aktivitet under pågående behandling. Be om att få en remiss av din läkare eller kontaktsjuksköterska.  

Hur ska man träna efter behandling och finns det hjälp och stöd att få?

Alla vuxna som är 18 år eller äldre rekommenderas att röra på sig i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Fysisk aktivitet är allt ifrån friluftsliv, styrketräning, trädgårdsarbete, aktivitet i arbetet eller i hemmet samt aktiv transport i vardagslivet i form av exempelvis promenader eller cykling. Du kan även få fysisk aktivitet på recept som du kan använda vid olika träningscentra som stöd för att komma igång med din träning. 

Varför är det vanligt att man går upp i vikt under behandlingen?

Dels kan det bero på att man är mindre fysiskt aktiv efter att behandlingen har satt igång. Men det kan också beror de på mediciner man får mot illamående, dessa kan i många fall öka aptiten. 

Hur ska jag orka träna när jag känner mig så trött?

Det är viktigt att utgå från dina egna förutsättningar och din dagsform. En början kan vara att dagligen ta kortare promenader utomhus och sakta men säkert sätta mål för att öka aktiviteten. En fysioterapeut eller en personlig tränare kan hjälpa dig med enklare övningar som du kan göra hemma. Tröttheten kommer sakta att minska när du börja röra på dig.

Vad betyder högintensiv träning?

Högintensiv träning innebär att du tränar på över cirka 75-85 procent av din maximala syreupptagning. Träningen görs oftast under kortare intervaller. Den högintensiva intervallträningen har sedan länge visat sig vara effektiv vid klassiska konditionssporter som till exempel cykling, löpning och simning. 

Kan det vara farligt att träna under behandling?

Det finns många vetenskapliga bevis för att träning medför flera positiva effekter, men det är viktigt att diskutera med behandlande läkare om det är lämpligt för just dig. Det är inte ovanligt att man har flera diagnoser och därför behöver ta ställning till vilken typ av träning som kan vara lämplig. I de flesta träningsstudier för patienter med cancer har man av säkerhetsskäl valt att avstå från träning 48 timmer efter en cellgiftsbehandling.

Hur viktigt är det med vila och återhämtning?

Både vila och återhämtning är viktigt. Promenader i lugnare takt är att rekommendera under de kommande två dagarna efter en cellgiftsbehandling. I OptiTrain-studien valde många deltagare att träna på förmiddagen innan cellgiftsbehandlingen, vilket av de flesta upplevdes som väldigt positivt.

Är det inte så att även de som motionerar regelbundet och är hälsosamma kan få cancer?

Jo, så är det. Genom att vara fysiskt aktiv minst 30 minuter, de flesta av livets dagar, minskar du din risk för cancer, men tyvärr innebär det inte att risken försvinner helt. Cancer är en sjukdom som börjar med att en enda liten cell samlar på sig ett antal skador. Skadorna kan uppkomma av en slump eller av yttre faktorer, till exempel rökning, som påverkar cellerna.

Gäller samma rekommendationer oavsett ålder?

De generella rekommendationerna varierar något mellan barn (6-17 år), vuxna (18-64 år) och äldre (>65år). Dessutom varierar de mer sjukdomsspecifika rekommendationerna lite. Detta finns bra summerat på fyss.se (kapitel 1 för generella rekommendationer, och kapitel 2 för sjukdomsspecifika rekommendationer, bl.a. cancer).

Är det bättre att stå upp och jobba än sitta och jobba?

Forskningen hittills visar att det inte är jättestor skillnad mellan att sitta still och stå still när det gäller energiomsättning till exempel. Däremot har man kunnat visa en skillnad om man med regelbundenhet varierar mellan sittande och stående (t.ex. sitter 10 min, står 15 min, sitter 20 min, står 5 min osv.), eller om man en gång i halvtimmen tar en kort paus (3 min) och går långsamt eller gör enkel pausgympa på stället.

Spelar det någon roll när man börjat träna, dvs om man varit aktiv i ungdomen eller inte?

När det gäller minskad risk att drabbas av tex bröst och tjocktarmscancer så har den grupp som har varit aktiv hela livet bäst effekt, efter det kommer de som varit aktiva efter 50 års ålder. Det finns en viss riskminskning för de som varit aktiva i tonåren, om det beror på att den träningen ger ett långsiktigt skydd eller om man har skaffat sig aktiva vanor som följer med upp i åldern vet vi inte. Det bästa är att det aldrig är för sent, kroppen svarar bra på träning även efter 80 års ålder.