Många cancerformer har en stark koppling till kostvanor, fysisk aktivitet och övervikt.
Livsstil
Publicerad
23 jan 2015

"Skolan viktig för mat- och motionsvanor"

Cancerfonden anser att det är oroväckande att vi rör oss allt mindre och att fetman ökar. Ansvariga samhällsinstanser måste fatta beslut som främjar en mer aktiv livsstil och skapar sundare matvanor.

Ladda ner vårt Intressepolitiska program

De senaste 20 åren har andelen överviktiga och feta i befolkningen fördubblats. Var femte barn i tio-årsåldern är överviktigt. Utvecklingen märks i hela samhället men är tydligast i socioekonomiskt svaga grupper. Osunda vanor kring mat och fysisk aktivitet i barn- och ungdomsåren riskerar att följa med in i vuxenlivet. Därför är det extra viktigt att prioritera satsningar för dessa grupper.

Cancerfonden föreslår att:

  • En nationell strategi för goda levnadsvanor tas fram.
  • Informationsinsatser för att öka kunskapen hos allmänheten om sambanden mellan goda kost- och motionsvanor och cancer bör genomföras.
  • Det blir obligatoriskt med minst tre timmar schemalagd fysisk aktivitet per vecka i skolan.
  • Samhällsplaneringen främjar ökad fysisk aktivitet.

Många cancerformer har en stark koppling till kostvanor, fysisk aktivitet och övervikt. I dag översköljs vi av dieter och råd om vad vi bör äta, och det kan upplevas svårt att hitta rätt. Den kost som rekommenderas för att motverka andra icke smittsamma sjukdomar (internationellt kallade NCDs) så som hjärt-kärlsjukdom och diabetes, är en kost som också är förenad med lägre cancerrisk. Att välja en fiberrik kost med mycket grönsaker och frukt, fågel och fisk, men måttligt med rött kött, charkuterier, socker och salt, är grundläggande råd för en minskad cancerrisk. Det råder också enighet kring att fysisk aktivitet positivt påverkar så gott som alla processer i kroppen.

Allmänhetens kunskap om sambandet mellan kost- och motionsvanor och cancer är i dag relativt låg. Därför behövs informationsinsatser som kan höja kunskapen och ge verktyg för att välja en balanserad kost och goda motionsvanor. Positiva exempel är nyckelhålsmärkning och sjukvårdens arbete med att följa nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Det behövs dock fler insatser på detta område och därför är det angeläget att en nationell strategi för goda levnadsvanor tas fram där samhällets insatser för hur icke smittsamma sjukdomar kan förebyggas framgår. I likhet med den NCD-strategi som tagits fram av den norska motsvarigheten till Socialdepartementet måste den vara tydlig och innehålla uppföljningsbara mål.

Vanor skapas ofta tidigt i livet. Även om föräldrarna är barnens viktigaste förebilder, har samhället ett stort ansvar för att ge alla barn och unga en god start i livet. Här har skolan en avgörande roll för att tidigt ge barn hälsosamma kost- och motionsvanor. Cancerfonden anser att minst tre timmar schemalagd fysisk aktivitet per vecka ska vara obligatoriskt för alla barn och unga i skolan.

Samhällsplaneringen måste göra fysisk aktivitet till ett enkelt och naturligt val. Det handlar om att uppmuntra till spontanidrott i bostadsområden och på skolgårdar, men också om fysisk aktivitet som transportalternativ genom exempelvis bra cykel- och promenadmöjligheter.

Även arbetslivet spelar en viktig roll. Det är viktigt att arbetsgivare uppmuntrar och stödjer sin personal genom exempelvis friskvårdsbidrag och motion på arbetstid.