Rätt behandling på individnivå

– Kan man förstå mekanismerna bakom tumören, är det också möjligt att välja rätt behandling för olika individuella patienter, säger Jonas Bergh, professor i onkologi, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och Sveriges mest inflytelserika person inom bröstcancerområdet.

På Institutionen för onkologi-patologi på Karolinska institutet lägger han och medarbetarna grunden för ett paradigmskifte i behandlingen av cancer. Anatomiskt definierade tumördiagnoser och fasta behandlingsprotokoll görs alltmer irrelevanta. Här tar man sig istället an varje tumör enligt en omfattande analys på molekyl- och cellnivå – allt med en tydlig klinisk koppling.

Aldrig förlorat sitt kliniska fokus

Efter läkarstudierna i Umeå och Uppsala på sjuttiotalet skrev Jonas Bergh 1984 en doktorsavhandling som handlade om lungcancer. Första åren på 1990-talet ledde han en mindre forskargrupp i Uppsala som i stort helt fokuserade på bröstcancerforskning, och 1999 flyttade gruppen till Karolinska institutet. Över tid expanderade gruppen till 20-25 personer.  

Gruppen har i dag ett antal internationella samarbetspartners, bland annat forskare vid University of Oxford och världsberömda MD Anderson Cancer Center i Houston, USA. Men under alla år som forskningsledare har han aldrig förlorat sitt kliniska fokus.

– Jag är fantastiskt privilegierad som fortfarande jobbar som doktor, med egna patienter, säger Jonas Bergh och förklarar att det är de kliniska uppgifterna som hjälper gruppen att bibehålla fokus i en värld full av forskningsmöjligheter.

Varje tumör studeras individuellt

Jonas Berghs grupp tar sig an behandlingen av bröstcancer på ett sätt som liknar de visioner som ritas upp om framtidens sjukvård. Varje tumör studeras individuellt – det gäller även dottertumörer som ofta har genomgått mutationer och fått andra egenskaper. Hur ser tumören ut i mikroskopet? Vilka proteiner producerar den, och i vilken mängd? Vilka mutationer har uppstått i arvsmassans DNA?

Mer kliniska studier behövs 

Hela tiden strävar man efter att inkludera så många patienter som möjligt i forskningsprojekt. Man ger även utrymme för psykosocial forskning om patienternas livskvalitet samt om biverkningar av behandlingen.

– Jag arbetar för närvarande också inom ramen för Oxfordgruppen med analyser av flera olika behandlingskoncept gällande metaanalyser utgående från EBCTCG (Early Breast  Cancer Trialists´ Collabrative Group), säger Jonas Bergh.

Jag är fantastiskt priviligierad som fortfarande jobbar som doktor, med egna patienter.

Jonas Bergh tycker att Sverige överlag är en bra miljö för innovation i sjukvården. Men han vill understryka vikten av att det satsas mer pengar och resurser på klinisk forskning vid sidan av den som sponsras av läkemedelsföretag. Företagen är mest inriktade på att påvisa effekt och säkerhet för definierade diagnoser och indikationer.

– De gör inte de mest finstämda studierna. Det finns ett stort behov av forskning som utgår mer från de kliniska behoven, och där man till exempel studerar vilka patienter som har mest nytta av ett visst läkemedel.

Om Jonas Bergh

Forskningsfokus: Individualiserad behandling av bröstcancer, där patient och tumör karakteriseras ner på molekylnivå för val av bästa behandling. Professionell profil: Senior forskare med stort kliniskt inflytande på nationell nivå och bred internationell plattform inom translationell bröstcancerforskning.

Vetenskaplig miljö: Institutionen för onkologi-patologi på Karolinska institutet – ett akademiskt centrum för grundläggande, translationell och klinisk forskning med 37 forskargrupper.

Exempel på internationellt samarbete: Forskningsprojekt och utbyten med en mängd grupper, bland annat vid Oxford University och MD Anderson CC, Houston.

Vad behövs för effektivare forskningssamarbete?

• Se över samordningen mellan lagen om biobanker (2002:297) och lagen om genetisk integritet (2006:351). Patienter som i dag ger sitt samtycke till att deras vävnad används i studier kan få detta överprövat av företrädare för biobankerna. Det måste vara patienterna som har sista ordet.
• Skapa sjukvårdsstrukturer så att patienterna får lika bra vård och lika god möjlighet att delta i kliniska studier i alla Sveriges 21 regioner.
• Låt inte den första frågan vara ”Vad kostar det?” när ett nytt effektivt läkemedel lanseras. Fråga istället vad det kan göra för nytta, och vad vi kan lära oss av att använda och studera det.