Nätverkande och samarbete

Målinriktade molekyler som söker upp tumörvävnaden och låter en fastkopplad radioaktiv atom bestråla cancercellerna – det är vad som står i centrum för Marika Nestors forskning.

Marika Nestor, docent i medicinsk strålningsvetenskap vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala
Marika Nestor, docent i medicinsk strålningsvetenskap vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Foto: Melker Dahlstrand

– Vårt forskningsfokus är målsökande radioaktiva läkemedel som kan leta rätt på cancercellerna i kroppen och binda till dem. På så sätt ansamlas radioaktiviteten i tumören och skapar ett slags ”lokal strålterapi”. Fördelen är att man inte behöver veta på förhand var cancercellerna finns. Dessutom kan man komma åt små metastaser och spridda cancerceller, säger Marika Nestor, docent i medicinsk strålningsvetenskap vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala.

Utveckla möjligheter inom strålterapin 

I ett vidare perspektiv handlar hennes och kollegernas forskning om att utveckla cancervårdens möjligheter inom strålterapin: effektivare behandling, bättre diagnosmetoder, färre biverkningar och en skonsammare upplevelse för patienten.

– Vår metod kan tillämpas på flera olika cancerformer. Nu har vi tagit fram en prototyp särskilt designad för anaplastisk sköldkörtelcancer som vi förbereder för klinisk prövning.

Det var när hon läste till civilingenjör på programmet för molekylär bioteknik i Uppsala som Marika Nestors nyfikenhet för forskning väcktes till liv. Forskarutbildningen ägde rum på institutionen för kirurgiska vetenskaper i nära samarbete med öron-näsa-hals-kliniken – något som gjorde att hon tidigt lärde sig mycket om kopplingen mellan grundforskning och klinisk forskning.

Mix som gynnar samarbetet 

Sina första egna anslag fick Marika från Svenska sällskapet för medicinsk forskning, och sin nuvarande grupp började hon bygga upp direkt efter disputationen 2006, här på Rudbecklaboratoriet. Denna tvärvetenskapliga forskningsmiljö har världsrykte när det gäller innovativa behandlingar och molekylär diagnostik.

– Vår grupp består av grundforskare, industridoktorander och läkare. Det gör att vi har fått till en väldigt bra mix och det underlättar det translationella samarbetet enormt. Den här ”tre-enigheten” är vad som behövs för att ta en forskningsidé hela vägen ut till kliniken.

Klassiskt ingenjörstänkande

Mycket av forskningen i Marika Nestors grupp bygger på systematiska jämförande studier, som för tankarna till industrins tålmodiga metodik för optimering och produkttestning. Genom att känna systemet in i minsta detalj, vet man också hur det beter sig – det är klassiskt ingenjörstänkande.

– Vi använder oss av både befintliga målinriktade molekyler samt designar egna, bland annat i samarbete med Scilifelab. Vi sätter sedan på en radioaktiv nuklid på dem för att på så sätt skapa en cancermålsökande radioaktiv molekyl. Vi studerar sedan hur interaktionen med deras målmolekyl påverkas av förändringar när det gäller laddning, temperatur och pH, och hur vi på bästa sätt kan modifiera egenskaperna för att få de bästa förutsättningarna för målsökande behandling eller diagnostik. 

Vår grupp består av grundforskare, industridoktorander och läkare. Det gör att vi har fått till en väldigt bra mix, och underlättar det translationella samarbetet enormt.

Marika Nestor och hennes kolleger driver akademiska projekt med ett antal forskargrupper i och utanför Sverige. Dessutom samarbetar de med olika företag, där man ser om läkemedel eller produkter kan användas eller optimeras inom ramarna för gruppens forskning. Två industridoktorander, knutna till ett analysföretag som är en avknoppning från universitetet, ingår i gruppen.

– Förr i tiden kunde forskning bedrivas av det ensamma geniet. Men i dag handlar det om nätverkande och samarbete. Det finns för mycket kunskap för att någon ska kunna vara expert på allt. Istället måste du skapa samarbeten där var och en lägger till sin kunskap.

Brist på karriärvägar för unga 

Trots gruppens framgångar, känner sig Marika Nestor ibland begränsad av det nuvarande universitetssystemet i Sverige.

– Mitt största hinder är bristen på karriärvägar för unga forskare. Jag har ingen trygg anställning, och min forskargrupp kan jag bara ha kvar så länge jag kan få fram medel till min egen lön, mina doktoranders lön och allt material. Det gör att jag under vissa perioder måste lägga stora delar av min tid på att söka pengar – tid som jag istället hade kunnat lägga på att driva forskningen framåt.


Marika Nestor på cykel
Foto: Melker Dahlstrand 

Om Marika Nestor 

Forskningsfokus: Målsökande radioaktiva läkemedel för terapi och diagnostik, samt olika sätt att förstärka effekten av strålterapi.

Professionell profil: Civilingenjör med tvärvetenskapligt och tillämpat fokus, med samarbetskontakter inom akademi, sjukvård och industri.

Vetenskaplig miljö: Rudbecklaboratoriet i Uppsala – en tvärvetenskaplig forskningsmiljö (som inkluderar klinisk verksamhet) inom den medicinska fakulteten.

Exempel på internationellt samarbete: Forskningsprojekt och utbyten med grupper i bland annat USA, Australien, Singapore, Kanada, Tyskland och Portugal.

Vad behövs för effektivare forskningssamarbete?

  • Inrätta fler och tryggare tjänster för forskare.
  • Subventionera doktorandernas löner. I dag utgör lönekostnader en orimligt stor del av institutionernas kostnader.
  • Minska viss onödig administration. Exempelvis tog det oss över ett halvår att få en cell-linje skickad till oss från en biobank eftersom det var så mycket krångel med blanketter.