Digital teknik har en omvälvande kraft som är både fascinerande och skrämmande. Även experter, forskare och kliniker som står mitt i strömmen av förändringar har svårt att överblicka dess effekter.
Modeord säger mycket om vår tid. Ett sådant ord är disruptiv. Det används i uttryck som disruptiv innovation. Med detta menas att innovationen har omvälvande, ibland till och med omstörtande effekter på sitt område och leder till stora förändringar – vissa förutsägbara, andra oförutsägbara. Ibland når den omvälvande effekten långt utanför innovationens eget område. Två exempel är tryckpressen, som satte igång våldsamma konflikter i Europa, och restriktionsenzymerna på 1970-talet, som kastade oss in i den moderna bioteknikens och biomedicinens tidsålder.
Den disruptiva kraften hos digital teknik har redan präglat samhället i ett halvt sekel. Först kom de stora databassystemen på 1960-talet, sedan persondatorerna och efter det slog internet igenom i mitten av 1990-talet. Därefter kom sociala medier och mobiler tog över allas vardag. Just nu träffas industrivärlden av en bred flodvåg av digital teknik: Big Data, Artificial Intelligence (AI) Internet of Things (IoT), Virtual Reality (VR) Augmented Reality (AR) och så vidare. Det är denna fas som benämns den digitala omvälvningen i resten av texten.
Det höga tempot i den tekniska utvecklingen gör att det blir allt svårare att skapa prognoser och därigenom svårare att ta kontroll över framtiden. Ta till exempel förarlösa bilar där perspektivet snabbt har ändrats från framtiden är här inom några decennier till framtiden är här inom några år.
För sådan är naturen hos disruptiv innovation: Det är något som förändrar spelreglerna, vilka aktörer som kan vara verksamma inom området, vilka kompetenser som behövs hos de anställda och så vidare. När förändringen kommer så kommer den oväntat och utifrån, det är inget som går att planera och styra fram så den passar ens egna intressen.
– Nima Jokilaakso, Dagens Medicin
Ett annat problematiskt fenomen är skillnaden i tempo på samhällsarenan. Lättrörliga aktörer – som ofta är små – rusar före och lämnar de tröga – som ofta är stora – på efterkälken. Särskilt illa förberedd är den offentliga sektorn och gång på gång utmanas planering och strukturer av innovationer från den privata sektorn. Man tvingas nu lära från näringslivet, planera i allt kortare cykler och i förlängningen gå mot anpassning och beslut i realtid eller till och med i efterhand. Att skjuta upp viktiga beslut till möten som äger rum om ett par månader skapar köeffekter som ställer till alltmer oreda i vår moderna tid.
Cancerforskningen påverkas kraftigt av digitaliseringen. Foto: Melker Dahlstrand
Både grundforskning och klinisk forskning inom cancerområdet präglas av ett antal trender, som har fem huvudsakliga drivkrafter:
Kunskapsexplosionen inom molekylär- och cellbiologi. Sjukvårdens strävan efter att sänka kostnader och införa förbättrade behandlingar.
Konceptet skräddarsydd behandling – baserat på målinriktade läkemedel, biomarkörer och bioinformatik – har redan skakat om hela sjukvårdssystemet, trots att vi bara är i början av dess utveckling.
Vårdplatser blir allt dyrare och moderna människor har allt större krav på autonomi och inflytande. Tillsammans leder dessa faktorer till en förskjutning från sjukhus, kliniker och vårdcentraler till patienters och närståendes hem och arbetsmiljö. I bakgrunden finns dessutom en stark ekonomisk motor med en växande marknad av lösningar för medicin och hälsa som bygger på olika typer av appar.
Den samlade kunskap om cancer som ackumuleras dag för dag är långt större än vad enskilda yrkespersoner mäktar med att följa. Framtidens vårdpersonal kommer att bli högutbildade operatörer av expert- och beslutssystem, baserade på artificiell intelligens. Visionen är att samtliga åtgärder och processer inom hälso-och sjukvården analyseras löpande för styrning, kunskapsinhämtning och utvärdering.
Hälsodata, från journal- och kvalitetsdata till protein- och DNA-profiler, är hårdvaluta för sjukvården, forskningen och industrin. I dag är större delen av dessa data instängda på grund av lagar och regler, barriärer mellan organisationer samt inkompatibla system. Men de efterfrågas av alla aktörer som vill ha dem för såväl utveckling av vårdkvalitet och processer som för ny kunskap, nya metoder och nya produkter. Starka krafter vill ha fritt utbyte av data, och internationella samarbeten etableras – i Europa och över hela världen. Samtidigt hårdnar dragkampen mellan olika intressenter gällande äganderätt, integritet och säkerhet. Även privatpersoner kommer sannolikt att organisera sig och kasta sig in i kampen om vårdrelaterade data.
Precis som all annan forskning påverkas cancerforskningen kraftigt av digitaliseringen. Det gäller allt från det dagliga arbetet vid labb och kliniker till kunskapsutveckling, tillämpning och samarbeten. Och när forskningens mål och metoder förändras radikalt utmanas även strukturerna för sjukvård och andra samhällsfunktioner; organisationer måste byggas om, lagar och regelverk behöver anpassas, nya sätt för kunskapsförsörjning skapas och så vidare. Därför är det hög tid att planera, samordna och förebygga problem.
Kraften hos den digitala omvandlingen kan inte underskattas. En mängd teknikområden utvecklas parallellt i ett högt tempo.
Några begreppsförklaringar:
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.