Vård & stöd

Vidgade hälsoklyftor ökar dödligheten

Cancer är i hög grad en studie i ojämlikhet. Sammanlagt skulle cirka 2 900 liv per år räddas om alla patienter hade lika hög överlevnad som de med eftergymnasial utbildning.

Det finns inte en enkel förklaring till denna dystra statistik, flera faktorer spelar in – individuella, vårdrelaterade och samhällsrelaterade. En del faktorer verkar innan diagnosen cancer sätts, till exempel sådana som påverkar risken att insjukna i vissa typer av särskilt allvarliga former av cancer eller benägenheten att delta i screeningundersökningar för tidig upptäckt.

Så har exempelvis personer i den lägsta socioekonomiska gruppen större risk att insjukna i lungcancer, den typ av cancer som flest personer dör av. Men det går inte att bortse ifrån att en del av skillnaderna mellan olika grupper uppstår efter att diagnosen har satts och beror på vilken vård man får.

Ökning av livmoderhalscancer 

Ett exempel på dessa klyftor syns bland de kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer. Cancerfondsrapporten 2018 visar att nästan två tredjedelar av de kvinnor som insjuknar i livmoderhalscancer inte har deltagit i screeningprogrammet eller bara sporadiskt lämnat cellprov. I stort sett alla dödsfallen drabbar kvinnor som inte fullt ut deltagit i screeningen.

Ett mikroskåp i ett undersökningsrum med en gynstol i bakgrunden
Foto: Melker Dahlstrand

– I Göteborg började man 2001 upprätta en databas som bland annat kunde visa hur deltagande i screening skiljde sig åt mellan de olika stadsdelarna i Göteborg. Vi såg att det fanns hisnande skillnader mellan välbärgade och socialt belastade områden. Det var väldigt tydligt att det krävdes särskilda insatser för att locka fler kvinnor ur de svaga grupperna till provtagningen, säger Björn Strander, överläkare vid Regionalt cancercentrum i Göteborg.

Insikten ledde till ett aktivt förändringsarbete för hur rutinerna i samband med kallelse till screening utformades. Språket i de skriftliga kallelserna anpassades, ambassadörer ur kvinnornas egen kulturella grupp rekryterades för att sprida kunskap om vikten av att testa sig; alla erbjöds till exempel att ta med en vän till provtagningen.

Sverige behöver en uppdaterad cancerstrategi

Inför politikerveckan i Almedalen, några månader innan valet 2018, presenterade vi Cancerfondsrapporten Valspecial.

I rapporten lyfte vi cancervårdens fyra viktigaste utmaningar: kompetensförsörjning, den ojämlika cancervården, de långa väntetiderna och behovet att koncentrera den högspecialiserade cancervården.

En patient ligger ner i en sjukhussäng och vårdpersonal står bredvid.
"Det är dags att gå från ord till handling", säger Ulrica Sundholm, enhetschef för vård och stöd på Cancerfonden. Foto: Melker Dahlstrand

De åtta riksdagspartierna berättade i rapporten hur de vill åtgärda dessa akuta problem – och de är påfallande samstämmiga i sin syn på bristerna i svensk cancervård.

– Desto mer förvånande är att vi inte kommit längre. Det är dags att gå från ord till handling. Cancerfonden ser exempelvis med oro på de omotiverat långa väntetider som drabbar en stor grupp cancerpatienter, sa Ulrica Sundholm.

Dags att vända trenden

Det har gått tio år sedan den nuvarande nationella cancerstrategin stod klar. Mycket har hänt, mycket har förändrats och mycket återstår.

Förutom att lösa cancervårdens fyra utmaningar, krävs insatser för att vända trenden för en svensk cancerforskning som tappar positioner i internationella jämförelser.

Cancerfonden anser att de stora utmaningarna kräver en uppdaterad cancerstrategi och att det går att ifrågasätta om det går att garantera en god och jämlik cancervård som bygger på forskningens senaste framsteg inom Sveriges 21 självstyrande regioner.

Ulrica Sundholm, enhetschef vård och stöd på Cancerfonden, håller i en presentation.
Ulrica Sundholm, enhetschef vård och stöd på Cancerfonden.

Det behövs en starkare nationell styrning för att leda förändringsarbetet av cancervården mot en kunskapsorganisation i ständig utveckling.

Stöd för patientorganisationer

Starka och självständiga patient- och närståendeorganisationer är en förutsättning för att besegra cancer.

Cancerfondens ekonomiska stöd till ett 20-tal patientorganisationer inom cancerområdet syftar till att stärka deras verksamhet så att de inom sina respektive områden kan verka för att besegra cancer tillsammans med oss.

Under året har organisationer kunnat ansöka om aktivitetsstöd för enskilda aktiviteter, Patientorganisationerna har också kunnat ansöka om ett speciellt valaktivitetsstöd med anledning av valet under hösten 2018. Sammanlagt beviljades aktivitetsstöd för 1,5 miljoner kronor.

Två äldre kvinnor, en med en rullator, går  igenom en viadukt.

Under året har ett större arbete genomförts på Cancerfonden där ett nytt stöd utformats. Från och med 2019 ersätts det tidigare aktivitetsstödet av ett organisationsstöd samt ett etableringsstöd för nystartade organisationer.

Hör av dig till Cancerlinjen 

Under året har vi utvecklat vår informations- och stödfunktion för alla som har frågor och funderingar om cancer. Vårt nya system har gjort vårt arbete effektivare och vi kan nu både ta emot fler samtal och mejl samt erbjuda återuppringning.

En ljushårig kvinna i profil med hands-free.
Karin Corbishley, samordnare på Cancerfonden. Foto: Melker Dahlstrand

Några gånger i månaden har vi också en chatt om cancer i samband med aktuella händelser eller när vi har släppt rapporter. I samband med vår insamlingsgala i januari 2019 bytte vi också namn på funktionen till Cancerlinjen.

Ger stöd i en svår situation 

Cancerlinjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård och stor vana av att både informera, lyssna och ge stöd samt att möta varje person i just den situation den är i. 

Varje år tar vi emot cirka 6 000 samtal och mejl samt ett stort antal kontakter via chatt. Cancerlinjen deltar även på kongresser, håller föreläsningar och erbjuder utbildningar.

Kontakta oss 

Telefon: 020- 59 59 59 
Mejl: cancerlinjen@cancerfonden.se