1. En genetisk förändring uppstår. Det leder till ökad celldelning hos för övrigt normala celler. 2. Med tiden uppkommer fler genförändringar vilka leder till att cellens ”självmordsprogram” störs. 3.Ytterligare förändringar leder till att de nya celler som bildas mer och mer liknar en cancercell. 4.Fullt utvecklad cancer. Cancercellerna kan utveckla egna blodkärl och tar inte längre hänsyn till omkringliggande vävnad. 5.Spridd cancer. Cancercellerna kan nu sprida sig via blodet och lymfvätskan och bilda dottertumörer, metastaser, på andra ställen i kroppen.  Illustration: Göran Bergkvist

Vad är cancer?

Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar. De delas i sin tur in i en mängd undergrupper. De vanligaste cancerformerna i Sverige är: prostatacancer, bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, hudcancer och lungcancer. När cancer uppstår har en perfekt balans i celldelningen rubbats. En cancercell delar sig ohämmat och bildar till slut en klump, en tumör.

25 juni 2013

Varje kropp har olika organ som består av miljarder små celler. Man har hudceller, muskelceller, njurceller, leverceller och många andra slags celler. Cellerna har olika uppgifter. Blodcellerna fraktar syre till kroppens olika delar och skyddar mot infektioner. Cellerna i magen och tarmarna tar hand om matsmältningen. Cellerna i njurarna renar blodet och så vidare.

Normal celldelning

När en frisk cell blir gammal och dör, ersätts den strax med en ny precis likadan cell som utför samma viktiga arbete. I kroppen bildas ständigt nya celler. Det sker genom att cellerna delar sig.

Den normala celldelningen är mycket noggrant kontrollerad av speciella gener inne i cellen. I varenda liten cell finns över 20 000 gener, vilka regleras helt olika beroende på celltyp. Några av generna har till uppgift att ge signaler till cellen när den ska börja dela sig. Andra ger signaler när det är dags att stoppa celldelningen. På så sätt styrs exempelvis läkningen av ett sår. Hudcellerna som omger såret får en signal om att bilda nya celler ända tills såret är färdigläkt. Då stoppas celldelningen. Forskarna vet i dag mycket om de gener som styr den normala celldelningen.

Celldelningen är snabbast i magens och tarmens slemhinnor och i benmärgen.

Onormal celldelning

Cancer innebär att den perfekta balansen rubbas. En tidigare frisk cell börjar uppföra sig fel. Den vet inte när det är dags att stoppa delningen och de nya cellerna – cancercellerna – sköter inte sina uppgifter som de ska. De fortsätter att dela sig ohämmat. Fler och fler cancerceller bildas och efter en tid har de blivit till en liten klump av celler. Denna klump kallas för tumör och får sin näring via egna nybildade blodkärl. Tumören fortsätter att växa och till slut är den så stor att man kan se eller känna den.

Godartade och elakartade tumörer

Man talar om godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer. Godartade tumörer kan bli stora, men de har inte samma förmåga som de elakartade att växa igenom andra vävnader. De kan heller inte sprida sig till andra organ i kroppen.

En elakartad tumör (cancer) däremot har tappat respekten för omgivningen. Den tränger in i andra vävnader och kommer så småningom i kontakt med små blodkärl och lymfkärl. Om celler från en elakartad tumör lossnar, kan de följa med blodet eller lymfan till andra ställen i kroppen och bilda nya tumörer, så kallade metastaser (dottertumörer).

Cancer är många sjukdomar

Cancer är inte en enda sjukdom utan en hel rad olika sjukdomar. Vilken sorts cancer som utvecklas beror på den typ av cell som tumören har kommit ifrån. Cancer kan uppstå i nästan alla de cirka 200 olika celltyper som vi har i kroppen. En cancer som utvecklats i en bröstcell kallar vi för bröstcancer, cancer som börjat i lungan kallas för lungcancer och cancer som startat i en levercell benämns levercancer.

Leukemi, blodcancer, är en speciell form av cancer. De canceromvandlade blodcellerna bildar oftast ingen klump, utan flyter omkring fritt på samma sätt som de normala blodcellerna. Men som andra cancerceller breder de ut sig på de friska cellernas bekostnad och kan inte sköta de uppgifter en normal cell gör.

Vad kännetecknar en cancercell?

Cancercellerna:
  • har en oförmåga att dö (som många celler normalt ska göra)
  • har förmåga att dela sig i all oändlighet
  • stimulerar sin egen tillväxt
  • är okänsliga för utifrån kommande signaler att sluta växa
  • stimulerar tillväxten av blodkärl i tumören
  • har i de flesta fall förmåga att via blod och lymfa sprida sig till andra organ än det där den uppstått (metastasering).
Dessa egenskaper är olika framträdande i olika cancerformer. De varierar också påtagligt mellan patienter med samma cancerform, vilket förklarar en mycket varierande prognos vid cancer.

Sjukdomstecken

Cancer utvecklas under lång tid. Det kan ta 20 år eller mer från den första sjuka cellen tills en tumör upptäcks. Därför dröjer det ofta länge innan man får några besvär. Följande besvär ger misstanke om cancer och bör därför kontrolleras av läkare:

  • Knöl i bröstet eller på andra ställen på kroppen
  • Sår som inte läker
  • Onormala blödningar
  • Hosta eller heshet som inte ger med sig
  • Svårigheter att svälja
  • Ändrade avföringsvanor eller problem att kissa
  • Nytt eller förändrat födelsemärke

Läs mer om symtom och sjukdomstecken

25 juni 2013
Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska

Sidansvarig

Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska skicka e-post

Författare

Stefan Einhorn, professor Karolinska Universitetssjukhuset & Lisen Sylwan, Cancerfonden

Granskning

Jan Zedenius, docent, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm och bitr. vetenskaplig sekreterare, Cancerfonden