Vid en PET-undersökning förs radioaktiva spårämnen in i kroppen. Eftersom tumörceller ofta har en hög ämnesomsättning ansamlas en större mängd av dessa spårämnen i tumörcellen än i intilliggande friska celler. Det är dessa ansamlingar av radioaktiva ämnen som syns på röntgenbilderna.
Vid misstanke om hjärntumör används till exempel aminosyran metionin (ett äggviteämne) som gjorts radioaktivt. När andra organ undersöks används ett socker som laddats med radioaktivitet.
Undersökningen går till så att patienten ligger på en brits och det radioaktivt märkta spårämnet ges i blodet som injektion. Patienten får därefter vila och efter cirka en timme förs britsen in i en cirkelrund apparat, en PET-kamera. Den innehåller detektorer som fångar upp den radioaktivitet som sprids till olika delar i kroppen. Informationen bearbetas av en dator och omvandlas till skiktbilder av kroppen.
Undersökningen är smärtfri och tar i genomsnitt en timme. Patienten måste ligga helt stilla och får därför kuddar som stöd för huvud och kropp.
Biverkningar efter en PET-undersökning är sällsynta. Stråldosen är mycket liten och det radioaktiva ämnet har mycket kort levnadstid (halveringstid) och försvinner snabbt ur kroppen.
Resultatet av undersökningen ges till patienten efter cirka en vecka. Det är den remitterande läkaren som lämnar svaret.