Bilder, eller en serie bilder, tas därefter ur olika vinklar med en gammakamera som fångar upp det radioaktiva upptaget. Bilderna bearbetas sedan av en dator. Skintigrafi ger i regel mindre stråldos än en vanlig röntgenundersökning.
Skintigrafi kan ge information om formen på den undersökta kroppsdelen, dess ämnesomsättning och cirkulation.
I allmänhet har skintigrafibilderna sämre skärpa än exempelvis vanlig röntgen och datortomografi, men är som regel betydligt känsligare för sjukliga förändringar som kommer i ett tidigt skede i tumörsjukdomen.
I tumördiagnostiken används skintigrafi främst vid misstanke om metastaser (dottertumörer) i skelett men också, för att undersöka lever, njurar, sköldkörtel och lymfsystem.