Läkarna överväger noga riskerna innan ett beslut om operation tas. De genomför en så kallad preoperativ bedömning för att få en bild av hur patienten mår och om han eller hon orkar med en operation. Störst roll i bedömningen spelar patientens allmäntillstånd, hjärt- och lungfunktion samt andra sjukdomar av betydelse.
Ungefär hälften av alla cancerpatienter får enbart kirurgisk behandling eller kirurgisk behandling i kombination med strålbehandling. Flertalet av de cancerpatienter som har solida tumörer opereras dessutom i syfte att lindra symtom av sjukdomen.
Att genomgå en operation innebär en stor påverkan på kroppen. Hur stor beror förstås på vilken operation som gjorts. Många gånger kan det ta lång tid att få tillbaka krafterna. Det är viktigt att man talar om för sjukvårdpersonalen hur man mår efter operationen. Besvär som smärtor och illamående finns i dag stora möjligheter att behandla. Hur lång sjukhusvistelsen blir beror på vilken sorts operation som gjorts. Efter utskrivningen blir man oftast kallad till ett återbesök då bland annat resultatet från den mikroskopiska undersökningen meddelas.
(Upp)Preventiv kirurgi
Preventiv kirurgi innebär att man i förebyggande syfte avlägsnar organ, delar av organ eller vävnad. Det kan till exempel vara fråga om att operera bort brösten om risken för att utveckla bröstcancer bedöms som stor på grund av ärftlig risk.
(Upp)Diagnostisk kirurgi
Diagnostisk kirurgi används för att kunna ställa en säker diagnos på en patient med symtom på cancersjukdom. Man tar bort hela eller delar av en misstänkt tumör. Provet analyseras sedan för att man skall få klarhet i vilken typ av tumör det rör sig om och om den är elakartad eller godartad.
(Upp)Kurativ kirurgi
Kurativ kirurgi betyder botande kirurgi. De flesta cancerpatienter som botas, botas med enbart kirurgi eller kirurgi i kombination med strålbehandling och/eller cytostatika. Strålbehandling eller cytostatika kan ges antingen före eller efter operation beroende på vilken sjukdom det är.
Det finns några faktorer som begränsar möjligheten att bota cancer med kirurgi:
- Om tumörerna har spridit sig utanför primärområdet.
- Om tumören ligger på ett sådant sätt i förhållande till viktiga organ, till exempel stora blodkärl, att den inte går att avlägsna helt och hållet.
- Om patientens allmäntillstånd är så dåligt att en operation inte är genomförbar.
Om metastaser (dottertumörer) har spridits från primärtumören innebär det ofta att patienten inte kan botas med kirurgisk behandling. Det finns dock undantag. Ibland kan till exempel levermetastaser från tjock- och ändtarmscancer opereras bort så att bot uppnås. Förutsättningen är att primärtumören är helt avlägsnad och att alla metastaser kan tas bort.
(Upp)Rekonstruktiv kirurgi
Den rekonstruktiva kirurgins syfte är att minska sidoeffekterna av den operation som har krävts för att avlägsna tumören. När man opererar bort en tumör är det inte ovanligt att stora delar av vävnad och muskulatur också måste avlägsnas, vilket kan innebära funktionella och kosmetiska defekter. För att undvika att dessa defekter uppstår försöker man så långt som möjligt rekonstruera den förlorade vävnaden. Det kan till exempel innebära uppbyggnad av ett nytt bröst eller en rekonstruktion av tarmarna. Vid operationer inom öron-näsa-hals området behövs ibland rekonstruktiv kirurgi av plastikkirurg.
(Upp)Palliativ kirurgi
Palliativ kirurgi används för att lindra patientens symtom eller för att förlänga patientens överlevnad trots att sjukdomen inte går att bota. För patientens skull är det viktigt att operationen innebär en betydande förbättring av livskvaliteten utan att bli alltför påfrestande. Därför måste alltid en individuell bedömning göras innan beslutet om en palliativ operation kan tas.
Tumörreducerande kirurgi används i första hand då det inte är möjligt att avlägsna en tumör helt. Man tar då bort merparten av tumören för att minska patientens symtom, eller för att annan behandling, exempelvis strålning eller cytostatika, ska kunna ha ökad effekt.