Det pågår stora, vetenskapliga undersökningar av effekterna av PSA-testning av hela befolkningsgrupper, så kallad screening. Resultaten av dessa kommer successivt under de närmaste åren att öka vår kunskap på området. Eftersom man ännu inte känner till vilka effekter en allmän screening skulle ha, rekommenderas inte detta av sjukvårdsmyndigheterna vare sig i Sverige eller utomlands.
(Upp)Socialstyrelsens riktlinjer
Socialstyrelsen gav år 2007 ut nationella riktlinjer för prostatacancersjukvården. I dessa konstateras att allmän screening med PSA-tester tills vidare endast ska utföras inom ramen för forskningsprojekt. Män som själva efterfrågar en hälsokontroll för prostatacancer ska få skriftlig information om vilka för- och nackdelar PSA-testning kan ha i allmänhet. De ska också få diskutera med en läkare hur balansen mellan dessa för- och nackdelar kan förväntas vara för just dem. PSA-testning av män som inte fått ta del av informationen ska inte förekomma.
(Upp)Prostatakörteln
Prostatakörteln (blåshalskörteln) är en kastanjestor körtel som omsluter urinrörets övre del. I prostatakörteln bildas en tunnflytande vätska som blandas med spermierna vid utlösning. Prostatans tillväxt och funktion styrs av det manliga könshormonet testosteron.
(Upp)Vad är PSA egentligen?
PSA är en förkortning av prostataspecifikt antigen. Det är inte något ”cancerämne” som kommer från en tumör, utan ett äggviteämne, enzym, som finns naturligt i kroppen även hos en frisk man.
PSA produceras i så kallade körtelceller i prostatan. PSA finns i hög koncentration i sädesvätska. En del av det PSA som tillverkas kommer ut i blodet. Även en frisk man har alltså små mängder PSA i blodet. PSA-halten i blodet mäts med hjälp av ett vanligt blodprov som tas i armvecket. PSA brukar betraktas som normalt om det är under tre mikrogram per liter.
(Upp)Vad betyder det om PSA-värdet stiger?
Om PSA-halten i blodet blir högre än normalt tyder det på sjukdom i prostatakörteln. Men det behöver inte handla om cancer. Förhöjt PSA-värde är vanligt även vid godartad prostataförstoring och vid bakteriella infektioner i prostatakörteln eller urinvägarna.
Omkring var tionde man i medelåldern eller däröver har förhöjt PSA på grund av godartad prostataförstoring. I själva verket är det vanligare att ett måttligt förhöjt PSA-värde beror på godartad prostataförstoring än på cancer.
Vid upprepad testning under många år kommer omkring var fjärde man förr eller senare ha ett värde som ger misstanke om prostatacancer och motiverar ytterligare utredning. En tredjedel av dem visar sig efter ytterligare undersökningar ha prostatacancer.
När prostatacancer upptäcks vid en hälsokontroll med PSA-test räknar man oftast med att den upptäcks fem till femton år innan den hade vuxit så mycket att den skulle ha orsakat symtom.
(Upp)Varför höjs PSA vanligen vid prostatacancer?
Cancerceller i prostata producerar mindre PSA än friska celler. Att PSA-halten i blodet ändå kan stiga vid prostatacancer beror bland annat på att tumören på olika sätt gör att läckaget av PSA till blodet ökar. Det är ovanligt med behandlingskrävande prostatatumörer hos män med låga PSA-värden.
(Upp)PSA-kvot
Större delen av det PSA som finns i blodet är bundet till särskilda bärarproteiner. En mindre del finns fritt i blodet. Vid analys av PSA-halten undersöks ofta också den så kallade PSA-kvoten, det vill säga hur stor andel av den totala mängden PSA i blodet som är fritt.
Att ta reda på PSA-kvoten är till hjälp för läkaren framför allt när det gäller att hitta orsaken till måttliga PSA-förhöjningar (cirka 3–10 mikrogram per liter). Det är främst sådana måttliga förhöjningar som kan bero på såväl prostatacancer som på mer godartade sjukdomar. Andelen fritt PSA är en ledtråd till om det handlar om cancer eller något annat.
Ju högre kvoten är, desto troligare är det att det är en helt godartad prostataförstoring och inte cancer som orsakar det förhöjda PSA-värdet. Gränsvärdet för när man kan låta bli att ta vävnadsprov vid ett måttligt förhöjt PSA ligger kring 20 procent fritt PSA. I sådana fall kan man i stället följa utvecklingen av PSA-värdena, under förutsättning att prostatakörteln känns helt godartat förstorad.
(Upp)Hälsokontroller med PSA-test
Det råder ingen tvekan om att PSA-test är värdefullt vid utredning och uppföljning av prostatacancer. Däremot är det mera osäkert om man ska låta PSA-testa sig om man inte har några symptom som talar för att man har prostatacancer. När man låter undersöka sig trots att man inte har några tecken på sjukdom, brukar man kalla det för en hälsokontroll.
Om man gör en hälsokontroll som inriktar sig på att hitta en tidig prostatacancer, innebär det i regel både blodprov för analys av PSA-värdet och att en läkare undersöker prostatakörteln via ändtarmen. Det finns både fördelar och nackdelar med dessa hälsokontroller som man bör känna till innan man tar ställning till om man ska göra en prostatakontroll eller inte.
(Upp)Forskningsresultat om hälsokontroll med PSA-test
I en stor vetenskaplig studie i Europa undersöks effekterna av regelbunden PSA-testning. År 2009 redovisades resultat som talar för att regelbundna PSA-tester och behandling för tidig prostatacancer minskar dödligheten i sjukdomen med omkring en tredjedel på nio års sikt. Samtidigt fick betydligt fler män prostatacancerdiagnos i den grupp som PSA-testades. Sannolikt fick många av dem diagnos och behandling för en liten tumör som de aldrig hade fått några symptom av under livet. Under de närmaste åren kommer vi att få fler och säkrare resultat från denna undersökning.
(Upp)Mer forskning behövs
Forskning pågår för att få fram tester som kan komplettera PSA när det gäller att bedöma hur stor risken är att en man har prostatacancer. Man forskar också för att få fram metoder som kan ge säkrare svar på om en prostatacancertumör är av mer aggressivt slag, eller om den är mindre aggressiv och kanske inte behöver någon behandling alls. Ett annat viktigt forskningsområde är att utveckla än mer effektiva och samtidigt mer skonsamma behandlingar mot prostatacancer.
(Upp)Inga enkla svar
Det som gör frågan om PSA-test och tidig upptäckt av prostatacancer så komplicerad är framför allt:
De flesta män med måttligt förhöjt PSA har godartad prostataförstorning och inte cancer. Trots upprepade undersökningar med vävnadsprov är det ofta svårt att säkert säga att det inte finns cancer i prostatakörteln. Detta betyder att många män oroas av misstanken på cancer och de upprepade provtagningarna som blir följden.
Prostatacancer är en sjukdom med många olika ansikten. Vissa män drabbas av en aggressiv form och dör av sin prostatacancer. För dem hade tidigare upptäckt och behandling kanske varit livräddande. Andra män lever ett årtionde eller mer med sin prostatacancer och avlider av andra orsaker innan sjukdomen hunnit utvecklas särskilt långt. Deras livslängd påverkas inte av tidig upptäckt. Det finns ännu inga helt säkra metoder att på ett tidigt stadium säkert fastställa hur en prostatatumör kommer att utvecklas, men det mikroskopiska utseendet av cancern, dess storlek och utvecklingstakten av psa-värdet ger vägledning.
Samtliga behandlingar vid prostatacancer har biverkningar som påtagligt kan försämra livskvaliteten. En yngre man som kan botas och får ett längre liv tack vare att en aggressiv prostatacancer upptäcks tidigt är kanske beredd att betala priset i form av biverkningar. Men de flesta män som insjuknar är äldre. När man väl fått sin diagnos kan det vara svårt att avstå från behandling, även om sannolikheten är stor att man avlider med sin tumör och inte av den. Följden kan bli att man betalar biverkningspriset utan att egentligen vinna något.
(Upp)Mannens beslut
– efter samråd med läkare
De vetenskapliga undersökningarna har ännu inte lett till resultat som visar om vinsterna med allmän PSA-testing av vissa åldersgrupper är större än de negativa effekterna. För en enskild man kan däremot antingen fördelarna eller nackdelarna överväga.
Innan man låter göra ett PSA-test är det klokt att göra klart för sig varför man vill göra det och hur man skulle påverkas om provresultatet inte blir den friskförklaring man önskar sig. Faktorer som kan ha betydelse är bland annat ålder, hälsa, personlighet, social situation och ärftlig belastning. Man bör diskutera med sin läkare hur dessa faktorer samverkar för egen del.
Om man är mycket mån om sin livskvalitet här och nu, och tycker att sexlivet är en viktig del av livet, kan det tala mot PSA-testning. Om man har upplevt vänner och familjemedlemmar som avlidit av prostatacancer och själv vill ta varje chans att slippa drabbas, kan det tala för testning.
Några fördelar för den som är symtomfri
- Om PSA-värdet är normalt känns det för många bra att veta det. Oron för att drabbas av cancer kan minska.
- Prostatacancer kan upptäckas tidigare än annars. Man kan få behandling som botar sjukdomen eller håller den under kontroll. I vissa fall kan detta förlänga livet och göra att man inte dör av prostatacancer.
Några nackdelar för den som är symtomfri
- Det är vanligt att godartad prostataförstoring ger förhöjt PSA. I sådana fall leder detta till upprepade kontroller och provtagningar. Detta kan vara oroande.
- Om man efter PSA-test som hälsokontroll får diagnosen prostatacancer sker det i genomsnitt fem till femton år innan cancern hade gett några symtom. Under denna tid hade mannen känt sig frisk om inte PSA-testet hade gjorts. Vetskapen om att ha cancer kan i sig minska livskvaliteten.
- Det finns inga metoder som säkert kan avgöra vem som har något att vinna på behandling av tidigt upptäckt prostatacancer och vem som inte har det. Många får därför behandling som försämrar livkskvaliteten, även om man inte märkt av sjukdomen och kanske aldrig hade fått symtom av den under sin livstid.
- Det är betydligt fler män som får cancerdiagnos och behandling i onödan, än som botas från en livshotande cancer efter PSA-prov som hälsokontroll.
(Upp)I vilka åldrar kan PSA-test vara aktuellt?
Före 50 års ålder är prostatacancer en sällsynt sjukdom, utom för släktingar till män som har drabbats ovanligt tidigt. Har man andra allvarliga sjukdomar eller är över 75 år är det mycket osannolikt att en liten prostatacancer ska hinna utvecklas till en allvarlig sjukdom. Därför är det mellan 50 och 75 års ålder som man kan överväga PSA-test, även om man inte har några symtom som tyder på prostatacancer. I vissa släkter kan det vara aktuellt med tidigare testning.
(Upp)Vid ärftlig belastning
I vissa släkter är det flera män som drabbats av prostatacancer. Då finns det skäl att misstänka arvsanlag som ökar risken. Män som har två eller fler nära släktingar, till exempel far och en bror, eller en bror och en morbror, brukar rekommenderas att beställa tid hos en urolog för att diskutera regelbundna kontroller av PSA.
Även om man har ärftlig belastning för prostatacancer räcker det i allmänhet att börja kontrollerna vid 50 års ålder, men om någon i släkten insjuknat före 60 års ålder kan det vara klokt att börja redan vid 40 till 45 års ålder.
Om prostatacancer
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Det är inte alltid prostatacancer utvecklas till någon egentlig sjukdom. Det är vanligt med små härdar av cancerceller i prostatakörteln som växer mycket långsamt. Förekomsten ökar med stigande ålder. I sextioårsåldern har en tredjedel av alla män cancerceller i sin prostatakörtel. Endast en mindre andel av dessa män får symtom av sin prostatacancer innan de avlider av någon annan orsak.
Läs mer om prostatacancer
(Upp)PSA när man misstänker eller har hittat prostatacancer
När en man har symtom som skulle kunna bero på prostatacancer, är PSA-provet en viktig del av den medicinska utredningen. I kombination med analys av vävnadsprov får man svar på om mannen har en tumör eller någon annan sjukdom i prostata, eller inte. Utvecklingen av PSA-värdet över tid, det vill säga hur snabbt värdet stiger, ger ofta vägledning om man ska behöva behandla en tidig prostatacancer, eller om man kan nöja sig med att bara kontrollera tumören.
PSA-värdet ger också vägledning om risken att sjukdomen är spridd eller begränsad inom prostatakörteln. En mycket kraftig PSA-förhöjning tyder på att prostatacancern spridit sig och då väljer man vanligen behandlingsmetoder som är inriktade på att bromsa sjukdomsutvecklingen och hålla cancern under kontroll.
En mer måttlig förhöjning är ett tecken på att tumören är begränsad till prostatakörteln. Då kan det bli aktuellt med operation eller strålbehandling inriktad på fullständig bot.
(Upp)Flera undersökningsmetoder
PSA-test är en av flera metoder för att undersöka prostata. En annan viktig undersökningsmetod är rektalpalpation – läkaren känner via ändtarmen på prostata med ett finger.
För att få ett säkert svar på om mannen har prostatacancer eller inte, tar man vävnadsprov från prostatakörteln och analyserar i mikroskop. Provet tas med en tunn nål i samband med en ultraljudsundersökning av prostatakörteln. Undersökningen görs med en sond i ändtarmen och ger en bild av hur prostatakörteln ser ut.
Vanligen tar man flera vävnadsprov vid samma tillfälle. Provtagningen kan upplevas som obehaglig och nålsticken kan ge en viss smärta, men det brukar inte vara mycket smärtsamt.
(Upp)PSA vid uppföljning av prostatacancer
PSA-halten analyseras ofta med jämna mellanrum efter det att en patient opererats eller strålbehandlats i botande syfte. PSA-värdet kan visa hur effektiv behandlingen varit. PSA-halten kan även ge information om effektiviteten hos bromsande behandlingar.
Hur stort värdet är av att följa PSA-värdet varierar dock. Hos vissa patienter är det viktigt att kontrollera PSA regelbundet, hos andra har det inte samma betydelse. Är man fundersam över betydelsen av sitt PSA-värde, ska man inte dra sig för att fråga sin läkare.
(Upp)Få svar på dina frågor
Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje