Mammografi

Mammografi görs för att upptäcka och behandla bröstcancer på ett så tidigt stadium som möjligt. Screening för bröstcancer med mammografi erbjuds alla kvinnor i Sverige under en period i livet. 

Granskad av: Karin Leifland, överläkare, Mammografi och Radiologi, RCC Stockholm/Gotland

Fakta

  • Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i västvärlden
  • Cirka 80 procent av alla som får en bröstcancerdiagnos är över 50 år
  • Mammografikontrollerna gör att bröstcancer upptäcks tidigare

Vad är mammografi?

Mammografi är en undersökning av brösten som görs i en röntgenapparat. Mammografi görs för att upptäcka och därmed kunna behandla bröstcancer på ett tidigt stadium. 

Med mammografi kan tumörer hittas medan de fortfarande är så små att de inte känns. Även förstadier till bröstcancer kan upptäckas med mammografi.

Upp till 70 procent av alla fall av bröstcancer upptäcks vid mammografi.

Sköterska står vid en röntgenapparat för mammografi.
Röntgen används vid en mammografiundersökning.

Om du hittar en knöl eller förändring själv i ditt bröst, kontakta en vårdcentral för att få den undersökt. För att hitta vårdcentraler och mottagningar som utför mammografi i din region kan du hitta mottagningar i just din region via 1177.

I vilken ålder gör man mammografi?

Screening för bröstcancer med mammografi är frivilligt och erbjuds gratis av Sveriges regioner till kvinnor mellan 40 och 74 år. 

Vad gäller efter 74 år?

När du har fyllt 74 år får du inte längre vara med i screeningprogrammet. Det är för att det inte finns forskning som visar att nyttan av regelbunden mammografi är större än de negativa effekterna.

Om du ändå vill göra en mammografi kan du kontakta din vårdcentral och be om en remiss. Då är undersökningen inte gratis utan du får betala för den. 

Hur ofta ska man gå på mammografi?

Kvinnor bjuds in till mammografi med 18-24 månaders mellanrum. Det är olika tidsintervall i olika delar av Sverige.

Kallelse till mammografi

Du blir kallad till mammografi via ett brev på posten. Där ser du var du ska göra undersökningen, och vilken dag och tid.

Om du tappar bort din kallelse, kontakta 1177 för att få veta vart du ska vända dig i din region. 

Så går mammografi till

I den här filmen visar vi hur en mammografiundersökning kan gå till.

Mammografi – steg för steg

1

Gå till röntgenavdelningen

När du ska undersökas med mammografi får du oftast gå till en särskild röntgenavdelning på sjukhuset. Du behöver inte förbereda dig på något speciellt sätt.

2

Svara på några frågor

När du kommer till avdelningen får du svara på några frågor. Till exempel om du känt något ovanligt i brösten eller om du tar läkemedel med hormoner.

3

Klä av dig på överkroppen

Sedan får du ta av dig på överkroppen. Sköterskan tittar på dina bröst och ser om det finns några födelsemärken eller andra synliga förändringar som kan synas på röntgenbilderna och misstolkas som en tumör.

4

Ett bröst i taget

Vid mammografi undersöks ett bröst i taget. Du ställer dig framför en apparat och lägger bröstet på en digital röntgenplatta. En annan skiva pressas ned mot bröstet. Den speciella röntgenapparaten som används är gjord för att kunna ge detaljrika bilder av bröstvävnaden med hjälp av svag röntgenstrålning. 

5

En till tre bilder tas

Medan bröstet kläms ihop får du hålla upp armen och stå helt stilla. En till tre bilder tas. Sedan görs samma sak med det andra bröstet. Bildtagningen tar fem till tio minuter.

6

Få svar inom ett par veckor

Röntgenbilderna granskas sedan av två röntgenläkare som oberoende av varandra bedömer bilderna. Millimeterstora förändringar kan upptäckas. Svaret från mammografi-undersökningen skickas till dig med posten. Vanligen inom ett par veckor.

7

Hormonbehandling och p-piller påverkar

Hormonbehandling under klimakteriet och behandling med p-piller påverkar bröstvävnaden så att mammografibilden kan bli svårare att bedöma. Därför är det viktigt att röntgenläkare som granskar mammografibilden känner till om du använder några sådana läkemedel.

Vanliga frågor om mammografi

Gör mammografi ont?

Ja, mammografi kan göra ont en kort stund medan bröstet pressas ihop. Men alla tycker inte att det gör ont. Sammanpressningen av bröstet är viktig för att få bra bildkvalitet och för att minska stråldosen.

Jag har efter mammografin fått besked om att jag måste göra en annan undersökning också - vad kan det bero på?

När röntgenläkarna granskar bilderna vid mammografin ser de om det finns några förändringar i bröstet. Förändringar är oftast godartade (ej cancer).

Men om läkarna inte är helt säkra på att förändringen är godartad, behöver den undersökas ytterligare. Oftast gör man det med ett kompletterande ultraljud och ett vävnadsprov med finnål/mellannål. 

Finns det några risker med mammografi? Till exempel med röntgenstrålarna?

Den lilla mängd strålning bröstet utsätts för under mammografin anses inte innebära några risker. Tekniken utvecklas hela tiden och stråldoserna är på väg att bli ännu mindre. Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar kontinuerligt verksamheten.

Vad händer om det visar sig att jag har cancer?

Då blir du remitterad till en bröstmottagning där du får besked om vad man har hittat och vad vävnadsprovet gav för resultat. Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer är operation där tumören tas bort med ett samtidigt prov från lymfkörtlar i armhålan.

Därefter ges efterbehandling som kan bestå av cytostatika, strålbehandling, hormonell behandling eller antikroppsbehandling.

Den behandling som rekommenderas just för din tumör, och som kan bestå av olika kombinationer av ovan nämnda behandlingar, är "skräddarsydd" och bestäms på en konferens där alla olika bröstcancer-specialister samarbetar.

Vad händer om jag har ett förstadium till cancer?

Även förstadier till bröstcancer kan upptäckas med mammografi. Oftast opereras dessa bort.

Kan vissa självläka och i så fall vilka?

I de flesta fall av förstadium behandlas patienten med operation och i vissa fall med strålbehandling. Teoretiskt sett innebär det att en del kvinnor kanske behandlas i onödan. 

Vad gör jag efter att jag fyllt 74 år?

När du inte längre omfattas av screeningprogrammet för bröstcancer – mammografi – får du prata med din husläkare och be om remiss till mammografin.

Undersökningen är då inte kostnadsfri, som när man gör den inom screeningprogrammet. Kostnaden skiljer sig åt mellan olika regioner. Fråga din husläkare eller kontakta en mammografienhet i din region för att få veta mer. 

Täta bröst – vad betyder det?

Täta bröst är en riskfaktor för att utveckla bröstcancer, men också en riskfaktor för återfall. Omkring 40 procent av kvinnorna i Sverige mellan 40-74 år har täta bröst och 10 procent har mycket täta bröst.

De med mycket täta bröst har 4-6 gånger högre risk att drabbas av bröstcancer jämfört med de med liten täthet.

Mängden bröstkörtelvävnad i förhållande till fett avgör hur täta brösten är. Täta bröst gör det svårare att upptäcka eventuella tumörer med hjälp av mammografi. Körtelvävnaden ger samma vita färg på röntgenbilden som tumörer.

Fettvävnad ses som svarta områden på en mammografibild och gör att tumörer lättare kan upptäckas.

Yngre kvinnor har ofta täta bröst. I samband med klimakteriet brukar delar av bröstkörtelvävnaden och bindväven hos de flesta, men inte hos alla, omvandlas till fett. Även graviditeter och amning kan göra brösten mindre täta.

Du kan inte själv avgöra om du har täta bröst utan det är någonting som syns på mammografibilden.

Det pågår forskning kring vilken metod som är bäst för att undersöka kvinnor med täta bröst och utvärdera eventuella förändringar i täthet.

Hur fungerar det om jag har silikon- eller andra bröstimplantat?

Det går bra att göra mammografi om du har du bröstimplantat. Berätta för röntgensköterskan att du har bröstimplantat så anpassas undersökningen så att inte implantaten blir skadade.

Bilderna kan bli något svårare att granska beroende på vilken typ av material implantaten är gjorda av.

Kan jag få göra mammografi innan jag fyllt 40 år?

Att drabbas av bröstcancer före 40-års ålder är ovanligt. Ömma och knöliga bröst hos yngre kvinnor beror oftast på hormonella orsaker. 

Det är bra att lära känna sina bröst för att tidigt kunna upptäcka en ny knöl.

Om du upptäcker en knöl i bröstet som inte försvinner inom ett par veckor ska du kontakta din vårdcentral för att bli undersökt av en läkare. 

Du kan då få göra en mammografi om läkaren bedömer att det är nödvändigt.

Varför slutar screeningen vid 74 år?

Screening medför även negativa saker som oro och att se en liten förändring som kanske aldrig kommer att utvecklas till att ge symtom. Det kan leda till tuff cancerbehandling med biverkningar i onödan.

Hos kvinnor över 74 år går det fortfarande inte att se att fördelarna med screening skulle överväga nackdelarna.

Om du känner en knöl i bröstet eller får andra symtom så ska du utredas oavsett din ålder.

Går det att göra mammografi även om man är rullstolsburen?

Man kan absolut göra mammografi på en person som sitter i rullstol.

Ibland kan man behöva montera bort armstöd för att komma intill röntgenapparaten. Det underlättar om personen som ska undersökas kan medverka genom att luta sig framåt och lyfta på armarna.

Det kan vara svårt om rullstolen är stor och svår att manövrera eller om den som ska undersökas inte alls kan medverka.

Ibland går det kanske inte att få till de allra bästa bilderna, men tillräckligt bra för att bilderna ska kunna granskas av radiologen (röntgenläkaren).

Fördelar med mammografi

Screening för bröstcancer – mammografi – minskar dödligheten i bröstcancer i vårt land med cirka 20 procent.

Den bedömningen gör en majoritet av forskare och andra experter efter nya uppföljningar av statistik och av tidigare forskning.

Du minskar inte risken att få bröstcancer genom att gå på undersökningen, men du minskar din risk att dö i bröstcancer.

Med mammografi kan en tumör hittas innan den börjar märkas på något annat sätt, medan den fortfarande är liten och innan den hunnit sprida sig i kroppen.

När bröstcancer upptäcks så tidigt är möjligheten att bli helt botad mycket god!

Genom att bröstcancer upptäcks tidigt, kan behandlingen ofta göras lindrigare.

Det kan i de flesta fall gå att göra en bröstbevarande operation istället för att ta bort hela bröstet, mindre kirurgi i armhålan samt lindrigare efterbehandling.

Det kan kännas tryggt att få sina bröst undersökta regelbundet.

Nackdelar med mammografi

Alla bröstcancrar syns inte på mammografi. Ingen undersökningsmetod är hundraprocentig, inte heller mammografi.

Särskilt hos yngre kvinnor med tät bröstvävnad kan det vara svårt att upptäcka en tumör på röntgenbilden.

Det finns också vissa typer av tumörer som syns sämre. Sådana omständigheter eller den mänskliga faktorn kan göra att en brösttumör inte upptäcks vid mammografi.

Det är mycket sällsynt, men även när du går på regelbundna screeningundersökningar bör du fortsätta att själv undersöka dina bröst.

En del tycker att undersökningen är obehaglig, fysiskt och/eller psykiskt.

Det förekommer att en förändring i bröstet bedöms som misstänkt, men att vidare undersökning visar att den är ofarlig.

I dessa fall kan man säga att screeningen orsakar oro "i onödan".

Andra undersökningar av brösten

Det finns fler metoder än mammografi för att undersöka ett bröst. Palpation, att känna igenom bröstet med fingrarna, är en metod.

Undersökning av bröstet med hjälp av ultraljud är en annan metod som i dag är ett naturligt komplement till mammografi.

På vissa indikationer används även magnetkameraundersökning.

Om någon nytillkommen eller misstänkt förändring upptäcks med bilddiagnostik kan ett vävnadsprov tas med en nål, en nålbiopsi, från förändringen.

Vävnadsprovet granskas sedan i mikroskop.

Vad kan jag göra själv?

Se mammografi som ett hjälpmedel som ökar din chans att upptäcka eventuell bröstcancer tidigt.

Men ta också för vana att regelbundet känna igenom dina bröst och sök läkare om du märker några förändringar.

Så här lär du känna dina bröst

Tidig upptäckt viktig

Hör Therese Khamany berätta sin historia och om varför det är viktigt att gå på mammografin när man blir kallad:

Mammografiscreening rekommenderas av myndigheter

Då och då har det i medierna förts en debatt där nyttan med mammografiscreening ifrågasatts.

Socialstyrelsen har analyserat den kritik som förts fram mot massundersökningarna med mammografiscreening. Efter genomgången av kritikernas argument rekommenderar Socialstyrelsen - och även Cancerfonden - fortfarande mammografiscreening för kvinnor mellan 40 och 74 år.

I andra länder där denna typ av hälsoundersökningar införts, har myndigheterna gjort samma bedömning.

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.