Rökning

I takt med att färre röker har dödsfallen på grund av rökning minskat. Men fortfarande sker cirka 4 000 dödsfall i cancersjukdom varje år på grund av rökning. Det är fler liv än trafikolyckor, narkotika och självmord skördar tillsammans.  

Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 4 000 olika ämnen. Många av dessa har kända skadeeffekter på människokroppen. Ett 40-tal kan orsaka cancer. Den som röker andas själv in en fjärdedel av röken. Resten sprids och gör personer i omgivningen till passiva rökare. Passiv rökning under en längre period innebär samma hälsorisker som för rökaren. Ungefär lika många personer i Sverige dör av passiv rökning som av trafikolyckor. Cirka 200 dödsfall beräknas varje år bero på passiv rökning.

Sambandet mellan rökning och lungcancer känner de flesta till, rökning uppskattas orsaka 80-90 procent av all lungcancer. Men risken ökar också för andra cancerformer som cancer i strupen och munhålan, i urinblåsan, njurarna, magsäcken,  livmoderhalsen och bukspottkörteln.

Rökning kostar samhället cirka 30 miljarder kronor årligen.

Hög dödlighet bland rökare

De allra flesta som dör av rökning avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Kolmonoxiden i tobaksröken skadar hjärtat och minskar de röda blodkropparnas förmåga att transportera syre. Det kan få ödesdigra konsekvenser vid häftiga fysiska ansträngningar. Fyra av fem hjärtinfarkter hos personer under 50 år beror på rökning. Vid högre åldrar spelar andra faktorer in, fast ofta i kombination med rökning.

Trots att rökningens risker är väl kända röker 10 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige dagligen, enligt SCB. Rökningen har minskat under de senaste decennierna, särskilt bland män. För 50 år sedan rökte hälften av alla män och var tionde kvinna. Den stora ökningen bland kvinnorna kom på 1960- och 1970-talen. Under 1980-talet minskade tobaksbruket även bland kvinnor. Sverige är ändå ett av de få länder i världen där kvinnor röker lika mycket som män. Dagligen börjar 45 ungdomar att röka.

Den ökande andelen kvinnliga rökare har lett till att kvinnor i större utsträckning får sjukdomar som tidigare betraktades som typiskt manliga. Dit hör lungcancer, hjärtinfarkt och stroke. I USA - där rökning bland kvinnor blev vanlig tidigare än i Sverige - har dödsfall i lungcancer blivit en kvinnosjukdom och är idag vanligare än bröstcancer. Vi ser en liknande utveckling i Sverige. Allt färre kvinnor avlider av bröstcancer medan allt fler dör av lungcancer.

Nikotin styr bruket

Orsaken till att så många röker trots att de känner till riskerna beror bland annat på att nikotinet i tobaken är en starkt beroendeframkallande drog. Har man väl blivit beroende är det svårt att sluta. Nikotin är tobaksindustrins sätt att kontrollera användandet. De flesta börjar röka i tonåren. Men den som börjar då löper tre gånger större risk än andra att dö mellan 35 och 69 år. Den som debuterar i högre ålder utsätter sig för dubbelt så stor risk för tidig död som icke-rökaren. Varannan rökare dör av en rökrelaterad sjukdom.

Snus

Det finns drygt 800 000 snusare i Sverige. Det fuktiga svenska snusets cancerrisker har ännu så länge inte bevisats - trots innehållet av nitrosaminer som är de ämnen i rökfri tobak som är cancerframkallande. En nackdel med snuset är att det är ännu mer beroendeframkallande än cigaretter. Det finns forskningsresultat som pekar på att snus skulle kunna medföra ökad risk för att drabbas av ovanliga cancertyper, exempelvis cancer i bukspottkörteln. Ytterligare forskningsresultat är att vänta inom en inte alltför avlägsen framtiden

Mer utförligt material om tobak, med bland annat de senaste forskningsrönen, finns på en webbplats som är gemensam för Cancerfonden, Statens Folkhälsoinstitut, Läkare mot Tobak och Hjärt-Lungfonden: www.tobaksfakta.se