I Sverige beräknas ungefär varannan man och var tredje kvinna bära på för många kilon. Övervikt är ett snabbt ökande folkhälsoproblem i västvärlden. Att väga för mycket innebär ökad risk för flera allvarliga sjukdomar som diabetes, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdomar. Även neurologiska sjukdomar som till exempel Alzheimer och en rad cancersjukdomar uppvisar samband med övervikt. De tydligaste sambanden mellan övervikt och cancerrisk gäller cancer i tjock- och ändtarm, matstrupe, njure, bröst och livmoder.
Det finns ett samlingsnamn för övervikt, insulinresistens, högt blodtryck och/eller blodfettsrubbningar: ”metabolt syndrom”. En överviktig person riskerar att drabbas av det metabola syndromet, som innebär att kroppens mest grundläggande funktioner – ämnesomsättning, energiproduktion och cirkulation – påverkas negativt. Övervikt innebär även ökad risk för diabetes Typ 2, vilket på sikt kan leda till ökad risk för cancer i bland andra lever-, bukspottskörtel- och tjock- och ändtarm.
(Upp)Övervikt påverkar hormonsystemet
Det finns fler tänkbara mekanismer bakom sambandet mellan övervikt, insulinresistens och cancerrisk. Forskning visar att övervikt påverkar hormonsystemet, där insulinet är det hormon som vi vet mest om i dagsläget. Ett hormon som behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig de kolhydrater vi får i oss via kosten. Insulinet fungerar som en nyckel som öppnar dörrar i cellerna för att bränslet ska kunna komma in, och sedan omvandlas till energi.
Utan tillräckligt med insulin blir kolhydraterna ”utelåsta” och färdas istället omkring i blodet vilket kan leda till livshotande tillstånd. Insulin har även andra funktioner i kroppen. Det stimulerar celldelning och tillväxt i tumörer och hämmar det som kallas apoptos – celldöd. Apoptos är en funktion som är viktig för att undvika cancerutveckling. Höga insulinnivåer har också en nedbrytande effekt i cellerna.
Det metabola syndromet påverkar även mäns och kvinnors nivåer av könshormoner. Vid övervikt minskar mäns testosteronnivåer, och kvinnors östrogennivåer efter menopaus höjs – förhållanden som sannolikt påverkar förekomsten av prostata- och bröstcancer.
Det aptitreglerande hormonet leptin, som utsöndras i blodet från fettvävnaden, är inblandat i inflammationsprocesser och har visat sig kunna påverka tillväxt av tumörer. Den som är överviktig har mer fettvävnad och därmed också mer leptin i omlopp i blodbanorna än den som är normalviktig.
Studier har visat att övervikt kan resultera i en låggradig form av kronisk inflammation i kroppens blodkärl. En inflammation som i vissa fall blir en faktor bakom cancer i tjocktarm och bukspottskörtel.
(Upp)Viktuppgång lite i taget
De flesta människor går upp i vikt, lite i taget, utan att märka det. Men några gram här och där blir tyvärr kilon över tid. Ett faktum som dock inte behöver vara deprimerande eftersom principen fungerar även i den andra riktningen. Genom att minska på portionerna, och tänka på vad vi äter går det att gå ner i vikt, lite i taget. Om man till detta lägger vardagsmotion, minst en halvtimme om dagen, kommer man öka hastigheten på viktnedgången rejält.
Snabba bantningskurer är sällan lösningen på viktproblem, det gäller att hitta ett nytt förhållningssätt till mat och ätande som man kan ha med sig under resten av livet.