En balanserad kost i kombination med fysisk aktivitet, för att undvika övervikt, och en måttlig alkoholkonsumtion minskar tillsammans risken att drabbas av cancer. Vissa cancerformer är starkare kopplade till matvanor och övervikt än andra. Tjock- och ändtarmscancer, bröst- och livmoderkroppscancer, matstrupscancer, njurcancer och cancer i mun, svalg och struphuvud hör till dem.
Inom forskningsfältet nutritionsepidemiologi granskar man kostens effekter på större befolkningsgrupper. Flera studier har visat att en sund livsstil, där kloka matvanor ingår, leder till minskad ohälsa och bättre livskvalitet.
Det är svårt att i stora studier dra allmänna slutsatser om hur enstaka livsmedel eller näringsämnen påverkar oss. Forskarna har ändå kunnat dra vissa slutsatser om sambandet mellan livsmedel och risken för cancer.
En kost som rekommenderas för att motverka hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes är en kost som också är förenad med en lägre cancerrisk. Fisk av feta typer, fiberrik kost (som fullkornsbröd), frukt och grönsaker är bra näringskällor. Det är gynnsamt med måttligt intag av rött kött och charkuterier, då en hög konsumtion av rött kött ökar risken för cancer. Fisk och fågel med ljust kött är bättre att välja som proteinkällor.
En generell rekommendation är att öka intaget av kost som innehåller ”skyddande” ämnen. Grönsaker, bär och frukter är rika både på fibrer och antioxidanter – ämnen som bland annat anses bromsa oxidationen i cellerna. Samtidigt bör man minska intaget av kost som innehåller ”skadliga” ämnen. Skadliga ämnen kan till exempel vara cancerogena ämnen i maten, som mögelgifter eller ämnen bildade under tillagning. Dessa så kallade stekytemutagener kan skada arvsmassan.
(Upp)Mat – en faktor av flera
Våra matvanor är ett ofta förekommande ämne i media. Stora rubriker talar om för oss vad som är bra och dåligt. Till och med böcker i ämnet ropar ut titlar som ”Maten som skyddar mot cancer”, ”Ät dig frisk” och ”SuperMat – vägen till ett friskare liv”. Det är lätt att få intrycket att det skulle kunna gå att undvika risken för sjukdom genom att äta en viss mängd blåbär, broccoli eller linfrön varje dag. Så enkel är dock inte verkligheten.
Visserligen finns det ”provrörsforskning” där antioxidanterna lykopen eller antocyanosider, från tomat och blåbär, har visat sig kunna hejda cancerceller respektive förhindra skador på synceller. Men den forskare som vill veta hur tomater påverkar sjukdomsrisken för cancer hos en grupp människor, kommer att få svårt att analysera resultaten utan att väga in andra faktorer. Exempelvis alla de andra näringsämnena som försökspersonerna får i sig, personernas vikt, ämnesomsättning och genetisk uppsättning, om de är rökare, dricker mycket aokohol och om de motionerar regelbundet.
Det vi vet är att forskningen har tagit många kliv framåt de senaste decennierna, tack vare forskningsfälten molekylärbiologi och biokemi. Där har man fått ny insikt i hur enskilda näringsämnen kan fungera som nycklar i olika fysiologiska processer, inte minst inom hormonsystemet. Man har också kunnat se kopplingar mellan näringsintag och DNA, det vill säga hur kosten påverkar våra celler.