Våra matvanor är ett ofta förekommande ämne i media. Stora rubriker talar om för oss vad som är bra och dåligt. Till och med böcker i ämnet ropar ut titlar som ”Maten som skyddar mot cancer”, ”Ät dig frisk” och ”SuperMat – vägen till ett friskare liv”.
Det är lätt att få intrycket att det skulle kunna gå att undvika risken för sjukdom genom att äta en viss mängd blåbär, broccoli eller linfrön varje dag. Så enkel är dock inte verkligheten.
Inom forskningsfältet nutritionsepidemiologi granskar man kostens effekter på större befolkningsgrupper. Studierna handlar oftast om generella kostmönster. Flera studier har kunnat visa att en sund livsstil, där kloka kostvanor ingår, leder till minskad ohälsa och bättre livskvalitet.
Det är svårare att designa stora studier med målet att komma till allmänna slutsatser om hur enstaka livsmedel eller näringsämnen påverkar oss. Visserligen finns det ”provrörsforskning” där antioxidanterna lykopen eller antocyanosider, från tomat och blåbär, har visat sig kunna hejda cancerceller respektive förhindra skador på synceller.
Men den forskare som vill veta hur tomater påverkar sjukdomsrisken för cancer hos en grupp människor, kommer att få svårt att analysera resultaten utan att väga in effekterna av alla de andra näringsämnena som försökspersonerna får i sig varje dag. Och utan att ta hänsyn till försökspersonernas olikheter i vikt, ämnesomsättning och genetisk uppsättning. Eller utan att ta hänsyn till om de röker, dricker och/eller motionerar regelbundet.
Forskningen har tagit många kliv framåt de senaste decennierna tack vare forskningsfälten molekylärbiologi och biokemi. Där har man fått ny insikt i hur enskilda näringsämnen kan fungera som nycklar i olika fysiologiska processer, inte minst inom hormonsystemet. Man har också kunnat se kopplingar mellan näringsintag och DNA, det vill säga hur kosten påverkar våra celler.
Smarta val
Ät fem portioner frukt eller grönsaker varje dag.
Minska på raffinerade livsmedel med mycket socker och fett som bullar, kakor, chips och halvfabrikat.
Välj fullkornsprodukter hellre än ”vita” produkter när det gäller bröd, ris och spannmål.
Undvik sockerhaltiga drycker som läsk och saft.
Begränsa intaget av rött kött (nöt, fläsk och lamm) och charkuteriprodukter som korv, skinka och bacon.
Välj rätt fett, gärna från fet fisk och olivolja. Tänk på mängden.
Minska intaget av salt
Välj ”äkta vara” hellre än kosttillskott. Vitaminer och mineraler är bäst i sin naturliga förpackning.
Trots komplexiteten i näringsstudier har forskarna kunnat dra vissa slutsatser ifråga om sambandet mellan livsmedel och risken för cancer. En kost som rekommenderas i många andra sammanhang, till exempel för att motverka hjärt och kärlsjukdom samt diabetes, är också den typ av kost som är förenad med en lägre cancerrisk.
Fisk av feta typer, fiberrik kost, (som till exempel fullkornsbröd) frukt och grönsaker, är bra näringskällor. Det är gynnsamt med måttligt intag av rött kött och charkuterier och istället till exempel välja fisk och fågel med ljust kött som proteinkällor. Grönsaker, bär och frukter är rika både på fibrer och antioxidanter -- ämnen som bland annat anses bromsa oxidationen i cellerna.
En balanserad kost i kombination med motion för att undvika övervikt och en begränsning av alkoholkonsumtionen minskar tillsammans risken att drabbas av cancer. Vissa cancerformer är starkare kopplade till matvanor och övervikt än andra: tjock- och ändtarmscancer, bröst- och livmoderkroppscancer, matstrupscancer, njurcancer och cancer i mun, svalg och struphuvud hör till dem.
Det sammanfattade kunskapsläget om hur kosten påverkar hälsan visar alltså klart och tydligt att ”kloka matvanor”, det vill säga en väl balanserad och hälsosam kost med mycket frukt och grönt, förbättrar livskvaliteten och förhindrar sjukdom. Ju mer vi lär oss om hur näring tas upp och administreras i kroppen desto mer får vi också veta om samspelet mellan de olika näringsämnena.