Illustration: Roland Klang
Kvinnobröstet består av fett- och bindvävnad samt ett stort antal mjölkkörtlar där modersmjölken bildas under amning. I 50-årsåldern börjar mjölkkörtlarna tillbakabildas och ersättas av fett. Denna skillnad mellan yngre och äldre kvinnors bröst innebär att äldre kvinnor är lättare att undersöka med mammografi. Den ”tätare” bröstvävnaden hos yngre kvinnor kan göra det svårare att se en eventuell förändring på röntgenbilden.
1: lymfkörtlar, 2: muskelvävnad, 3: mjölkkörtel, 4: mjölkgång,
5: fettvävnad.
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i västvärlden och ökar dessutom. Till skillnad från många andra cancerformer är bröstcancer vanlig redan i 50–60-årsåldern och förekommer även hos kvinnor som är yngre än så. Samtidigt som bröstcancer blir vanligare, ökar chansen att överleva sjukdomen. Att allt fler kan botas anses framför allt bero på:
- Förbättrad behandling
- Mammografikontrollerna som gör att bröstcancer upptäcks tidigare. Ungefär hälften av alla fall av bröstcancer upptäcks vid hälsokontrollerna med mammografi.
Läs mer om bröstcancer
Landstingen/regionerna erbjuder alla kvinnor mellan 50 och 69 år mammografiundersökning. Då och då har det i medierna förts en debatt där nyttan med mammografi ifrågasatts.
Socialstyrelsen har analyserat den kritik som förts fram mot massundersökningarna med mammografi. Efter genomgången av kritikernas argument rekommenderar Socialstyrelsen – och även Cancerfonden – fortfarande mammografi för kvinnor mellan 40 och 74 år. I andra länder där denna typ av hälsoundersökningar införts, har myndigheterna gjort samma bedömning.
(Upp)Så går undersökningen till
Oftast får du gå till en särskild enhet på röntgenavdelningen vid något sjukhus när du ska undersökas med mammografi.
Du behöver inte göra några särskilda förberedelser innan du går till undersökningen. När du kommer dit får du först svara på några frågor. Du får tala om ifall du känt något ovanligt i brösten och om du tar något läkemedel som innehåller hormoner. Hormonbehandling under klimakteriet och behandling med p-piller påverkar bröstvävnaden så att mammografibilden kan bli svårare att bedöma. Därför är det viktigt att röntgenläkare som granskar mammografibilden känner till om du använder några sådana läkemedel.
Då ska du kallas
Landstingen/regionerna erbjuder alla kvinnor mellan 50 och 69 år mammografiundersökning. I en del landsting/regioner blir man erbjuden mammografi redan från 40 års ålder och/eller upp till 74 år. Kvinnorna kallas till mammografi med 18–24 månaders mellanrum.
Du får klä av dig på överkroppen. Sjuksköterskan tittar efter om det finns några födelsemärken eller andra synliga förändringar som kan synas på röntgenbilderna och misstolkas som en tumör.
Den speciella röntgenapparat som används är gjord för att kunna ge detaljrika bilder av bröstvävnaden med hjälp av svag röntgenstrålning. Du ställer dig framför apparaten. Ett bröst i taget läggs på en skiva med en röntgenfilm i. En annan skiva pressas ned mot bröstet. Medan bröstet kläms ihop får du hålla upp armen och stå helt stilla. En till tre bilder tas.
Sedan görs samma sak med det andra bröstet. Bildtagningen tar ungefär tio minuter.
Röntgenbilderna granskas sedan av röntgenläkare. Oftast är det två läkare som oberoende av varandra bedömer bilderna. Millimeterstora förändringar kan upptäckas.
Svaret från hälsokontrollen skickas till dig, vanligen inom ett par veckor.
(Upp)Vanliga frågor om mammografi
Gör det ont?
Ja, det kan göra ont en kort stund medan bröstet pressas ihop, men alla tycker inte att det gör det. Sammanpressningen är viktig för att få bra bildkvalitet.
Jag har efter mammografin fått besked om att jag måste göra en annan undersökning också – vad kan det bero på?
Vid bildgranskningen ser röntgenläkarna om det finns några förändringar i bröstet. Förändringar är oftast godartade (ej cancer). Men om läkarna inte är helt säkra på att förändringen är godartad, behöver den undersökas ytterligare.
Finns det några risker med mammografi?
Den lilla mängd strålning bröstet utsätts för anses inte innebära några risker. Tekniken utvecklas hela tiden och stråldoserna är på väg att bli ännu mindre. Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar kontinuerligt verksamheten.
Vad händer om det visar sig att jag har cancer?
Den främsta behandlingen är att operera bort den sjuka vävnaden. Ingreppet kombineras ofta med strålbehandling, cytostatika eller hormoner.
Läs mer om bröstcancer
Vad händer om jag har ett förstadium till cancer?
Även förstadier till bröstcancer kan upptäckas med mammografi. Tillräcklig kunskap saknas ännu om dessa förstadier. Kan vissa självläka och i så fall vilka? För att vara på den säkra sidan behandlas i dag även alla förstadier till bröstcancer. Teoretiskt sett innebär det att en del kvinnor behandlas kanske i onödan. Om det är så eller ej – det vet ännu ingen.
(Upp)Plus och minus
Hälsokontrollerna med mammografi minskar dödligheten i bröstcancer i vårt land med cirka 30 procent. Den bedömningen gör en majoritet av forskare och andra experter efter nya uppföljningar av statistik och av tidigare forskning.
+ Du minskar inte risken att få bröstcancer genom att gå på kontrollen, men du minskar din risk att dö i bröstcancer. Med mammografi kan en tumör hittas innan den börjar märkas på något annat sätt, medan den fortfarande är liten och innan den hunnit sprida sig i kroppen. När bröstcancer upptäcks så tidigt är chansen att bli helt botad mycket god!
+ Genom att bröstcancer upptäcks tidigt, kan behandlingen ofta göras lindrigare. Det kan i de flesta fall gå att göra en bröstbevarande operation istället för att ta bort hela bröstet.
+ Det kan kännas tryggt att få sina bröst undersökta regelbundet.
- Ingen undersökningsmetod är hundraprocentig, inte heller mammografi. Särskilt hos yngre kvinnor med tät bröstvävnad kan det vara svårt att upptäcka en tumör på röntgenbilden. Det finns också vissa typer av tumörer som syns sämre. Sådana omständigheter eller den mänskliga faktorn kan göra att en brösttumör inte upptäcks vid mammografi. Det är mycket sällsynt, men även när du går på regelbundna mammografikontroller bör du fortsätta att själv undersöka dina bröst.
- En del tycker att undersökningen är obehaglig, fysiskt och/eller psykiskt.
- Det förekommer att en förändring i bröstet bedöms som misstänkt, men att vidare undersökning visar att den är ofarlig. I dessa fall kan man säga att mammografin orsakar oro ”i onödan”.
Andra undersökningar
Det finns fler metoder än mammografi för att undersöka ett bröst. Palpation, att känna igenom bröstet med fingrarna, är en. Man kan också undersöka bröstet med hjälp av ultraljud. På vissa håll används även magnetröntgen för bröstundersökning. Om man med mammografi, palpation, ultraljud och/eller magnetröntgen hittar något misstänkt kan man med en tunn nål ta ett vävnadsprov, en biopsi, från förändringen. Vävnadsprovet granskas sedan i mikroskop.
(Upp)Vad kan jag göra själv?
Se hälsokontrollerna med mammografi som ett hjälpmedel som ökar din chans att upptäcka eventuell bröstcancer tidigt. Men ta också för vana att regelbundet känna igenom dina bröst och sök läkare om du märker några förändringar.
Så här lär du känna dina bröst!
(Upp)Få svar på dina frågor
Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje