Tunntarmscancer

Tumörer i tunntarmen kan vara av flera olika typer. Två av dem är carcinoider, neuroendokrina tumnörer, och adenocarcinom. Prognosen vid tunntarmscancer varierar kraftigt beroende på typ av tumör och om sjukdomen hunnit sprida sig.

9 februari 2011

Carcinoider, neuroendokrina tumörer, är den vanligaste cancerformen. Den främsta egenskapen är att de kan tillverka hormoner. Carcinoider kan också finnas i andra organ i kroppen, exempelvis i lungorna, magsäcken och i tjock- och ändtarmen.

Tack vare upptäckten av kroppsegna substanser, som kan tillverkas i stor skala med rekombinant teknik, har behandlingen av carcinoider blivit effektivare, samtidigt som adenocarcinom behandlas ungefär på samma sätt och med samma resultat som tjocktarmscancer.
Läs mer om vad cancer är
Läs mer om carcinoider

(Upp)

Sjukdomstecken

Vid carcinoider kan besvären till att börja med vara diffusa. När sjukdomsprocessen pågått en tid kan patienten få diarréer och få en ökad värmekänsla i kroppen liksom ansiktsrodnad. Tarmvred kan också vara ett symtom på carcinoider. Vid adenocarcinom är symtomen ännu mer diffusa till att börja med. 

(Upp)

Undersökningar

Diagnosen ställs - för carcinoidernas del - med hjälp av blodprov där man mäter cirkulerande hormoner, där det viktigaste kallas kromogranin A. Ett urinprov kan behövas för att mäta utsöndringen av hormonet serotonin i urinen.

Patienten undersöks med datortomografi av buk, bäcken och bröstkorg. Ofta gör man också en ultraljudsundersökning av hela bukområdet. Ibland tar läkaren ett vävnadsprov via en nål som sticks in med ledning av ultraljudsundersökningen (under bedövning).
En skintigrafi eller PET-undersökning kan behövas för att visa var tumören sitter och vad den har för egenskaper.

Adenocarcinom brukar utredas med hjälp av datortomografiundersökning, ultraljudsundersökning och kontraströntgen av tunntarmen.
Här får du råd inför läkarbesöken
Läs också om att delta i en forskningsstudie

(Upp)

Behandlingar

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din cancerläkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.
Behandlingen går ut på att operera bort så stor del av tumören som möjligt. Då tas även nära liggande lymfkörtlar bort.

Vid cytostatikabehandlingen av adenocarcinom använder man ofta samma kombinationsbehandling som mot tjocktarms- och ändtarmscancer. När man däremot ska behandla carcinoider med läkemedel har det stora genombrottet varit att kunna ge somatostatinanaloger och interferon som fungerar som biologisk terapi mot cancern. (Upp)

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Läs mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

(Upp)

Orsaker till tunntarmscancer

Orsaken är okänd. När det gäller adenocarcinom tycks patienter med vissa tarmsjukdomar, exempelvis Crohns sjukdom, ha en ökad risk.

(Upp)

Prognos

Prognosen varierar kraftigt, beroende på typ av tumör och om sjukdomen hunnit sprida sig. Diagnosen för carcinoid är ofta god, trots förekomst av metastaser, och många patienter lever länge med bibehållen livskvalitet.

(Upp)

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om  Cancerfondens informations- och stödlinje

9 februari 2011
Elizabeth Johansson, Cancerfondens informations- och stödlinje

Sidansvarig

Elizabeth Johansson, Cancerfondens informations- och stödlinje skicka e-post

Originaltext

Gun Leander, medicinjournalist

Granskning

Jan Zedenius, docent, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm och bitr. vetenskaplig sekreterare, Cancerfonden

Forum

  • orolig för bröstcancer om det är det
    2012-02-02, kl 14:51
  • leukemi
    2012-02-01, kl 13:23
  • jag behöver snacka...
    2012-01-30, kl 00:56
  • Livmodershalscancer vid 24
    2012-01-29, kl 19:02