Sköldkörteln sitter på luftstrupen i anslutning till struphuvudet. Den består av två sidolober som sträcker sig uppåt och är fästa på vardera sidan av luftstrupen. Sidoloberna förenas av en smal vävnadsremsa som sitter på framsidan av luftstrupen under struphuvudet. Genom sin uppbyggnad liknar körteln till formen en fjäril. Hos en vuxen väger sköldkörteln 15–25 gram.
Körteln är uppbyggd av små så kallade folliklar. De ser ut som blåsor och är mellan 0,05 och 0,5 millimeter stora. Insidan av folliklarna är klädda av ett lager celler som tillverkar de båda hormonerna trijodtyronin och tyroxin. De brukar betecknas T3 respektive T4.
För att de ska bildas behövs jod som tas upp från blodet och som vi får i oss via mat och dryck. En stor del kommer från bordssalt som är berikat med jod. Exempel på livsmedel som innehåller jod är fisk, grönsaker, mjölk och ägg.
De båda hormonerna släpps av körteln ut i blodet och påverkar cellerna så att ämnesomsättningen ökar. Det leder i sin tur till ökad förbränning av kolhydrater och fett samt till värmeutveckling.
Mellan folliklarna finns öar av celler, som har till uppgift att tillverka hormonet kalcitonin. Detta hormon påverkar kroppens omsättning av kalk.
På baksidan av sköldkörteln finns parvis de fyra bisköldkörtlarna. De är stora som risgryn. Bisköldkörtlarna tillverkar paratyreoideahormon (även kallat parathormon) som medverkar i styrningen av kroppens kalkbalans och kalkomsättningen i skelettet. Kalcium i rätt mängd behövs också för att nerver och muskler ska fungera normalt.