Myelom

Myelom är en cancersjukdom som uppstår i benmärgen. Det är en kronisk sjukdom, vars förlopp skiljer sig mycket mellan olika individer. Även om sjukdomen inte går att bota blir de flesta bättre och får en god livskvalitet om behandling sätts in.

19 september 2013

Illustration: Roland Klang
I benmärgen, inuti benet, bildas blodkropparna. Myelom utgår från en typ av vita blodkroppar som kallas plasmaceller vars funktion är att bekämpa virus och bakterier. Benmärgen är en vävnad som hos en vuxen person väger mellan två och tre kilo och som man främst hittar inne i nyckelbenen (1), bröstbenet (2), revbenen (3), ryggkotorna (4) och bäckenbenet (5).
Läs mer om blodet och benmärgen

Varje år diagnostiseras över 500 nya fall av myelom i Sverige. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder och de flesta patienter är över 60 år när de får sin diagnos. Myelom är en kronisk sjukdom, vars förlopp skiljer sig mycket mellan olika personer. Även om sjukdomen inte går att bota blir de flesta bättre och får en god livskvalitet om behandling sätts in.

Myelom utgår från en typ av vita blodkroppar som kallas plasmaceller. Plasmacellerna finns framför allt i benmärgen. Deras normala funktion är att tillverka antikroppar, immunglobuliner, mot bland annat virus och bakterier.

Vid myelom sker en tumöromvandling av en plasmacell som sedan förökar sig i benmärgen. Dessa plasmaceller bildar ett specifikt immunglobulin som kan ses i blodet, en så kallad M-komponent. Men det finns även myelom som inte bildar några immunglobuliner eller enbart ett inkomplett immunglobulin som kan påvisas i urinen.

Sjukdomstecken

I ett tidigt skede har få patienter några symtom, men senare under sjukdomsprocessen är det vanligt med skelettsmärtor. Det beror på att myelomcellerna bildar ämnen som ökar urkalkningen av skelettet som blir skörare.

  • Smärtan sitter ofta i ryggen eller bröstkorgen. Ett allt skörare skelett gör att man lättare råkar ut för benbrott (frakturer). Ryggkotor kan skadas och man kan få ischiassmärta av att en nervrot kommit i kläm.
  • Trötthet är ett annat vanligt symtom som kan bero på att blodvärdet är lågt.
  • Försämrat immunförsvar som ger ökad risk för infektioner i övre luftvägar och lungor.
  • Ökad kalkhalt i blodet vilket ger symtom om processen får fortskrida. Dit hör fram för allt njurpåverkan och ibland även förvirring.
  • Vissa typer av myelom kan också leda till njurskador.

Olika typer av myelom

Myelom delas in i olika typer. Typerna skiljer sig åt beroende på vilken typ av antikroppar som är aktiva, det vill säga vilka onormala immunoglobuliner som myelomcellerna tillverkar. De vanligaste är IgG och IgA.

Vid asymtomatiskt myelom har patienten inga symtom utan sjukdomen ses enbart i laboratorieprover.

Vid symtomatiskt myelom har patienten symtom och behöver behandling eftersom sjukdomen påverkar kroppens organ.

Myelom, leukemi och lymfom är olika typer av cancer i de blodbildande cellerna.
Läs mer om vad cancer är

Undersökningar

Röntgen, blodprov, benmärgsprov och urinprov är fyra viktiga undersökningar som brukar göras vid myelom.

  • Röntgen av skelettet kan avslöja om någon del av benstommen blivit skör eller skadad av sjukdomen.
  • Blodprov tas för att få ett mått på blodvärdena. För att se om det finns onormala proteiner i blodet, monoklonalt immunglobulin eller M-komponent, används en metod som kallas proteinelektrofores. I blodprov kan man även se hur njurarna fungerar eftersom det kan bildas ämnen som skadar njurarna under sjukdomsprocessen. Hos de flesta myelompatienter uppstår dock inte njurskador.
  • I ett benmärgsprov kan man se om det finns onormalt många plasmaceller och om de har det typiska utseende som myelomceller brukar ha. Provet tas under lokalbedövning och går snabbt. Med hjälp av en nål tar man ut lite av benmärgen som finns inne i skelettet. Platsen för sticket är oftast höftbenskammens bakre del på den översta delen av bäckenbenet.
  • Urinprovet behövs för att undersöka de typer av myelom, där delar av immunglobulin läcker ut i urinen.
    Här får du råd inför läkarbesöken
    Läs också om att delta i en forskningsstudie

Behandlingar

Det finns flera typer av behandlingar mot myelom. Vid asymtomatiskt myelom brukar man avvakta med behandling, eftersom sjukdomen har ett så långsamt förlopp. Det är vid symtomatiskt myelom som behandling sätts in. Vilken behandling som väljs beror på flera olika faktorer, där de viktigaste är ålder och allmäntillstånd.

Behandlingen ges med en kombination av olika läkemedel och till dess att man fått bort så mycket som möjligt av myelomcellerna. Därefter görs uppehåll i behandlingen. Förnyad behandling ges då myelomet åter ger symtom. Tiden för behandlingsuppehållet varierar mycket mellan olika patienter, från månader till flera år i vissa fall.

Cytostatika

Cytostatika – ibland kallat cellgift – är läkemedel som stör celldelningen, i synnerhet hos celler som delar sig ofta vilket cancerceller gör. Det finns en lång rad olika cytostatika som har förmågan att störa celldelningen på olika sätt.

Vid myelom ges cytostatika i form av tabletter, injektion eller dropp. Biverkningarna beror på att cytostatika även påvekar friska celler som delar sig ofta som till exempel de blodbildande cellerna i benmärgen, slemhinneceller i mag-tarmkanalen och hårrötternas celler.
Läs mer om cytostatikabehandling

Kortison

Kortison är ett kroppseget hormon som i hög dos kan döda tumörceller, på liknande sätt som cytostatika. Därför brukar man ge kortison till patienter med myelom. Biverkningarna – som upphör efter behandlingen – är svullna kinder, humörförändringar, sömnbesvär, magkatarr och ökat blodsocker. Det finns dock läkemedel som kan motverka biverkningar av kortison.

Bortezomib

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.
Bortezomib är ett nytt läkemedel – egentligen en sorts cytostatika – som tagits fram specifikt för behandling av myelom. Det ges som injektioner enligt ett särskilt schema och kombineras ofta med kortisontabletter. Biverkningarna är bland annat påverkan på blodvärdena samt påverkan på nerver vilket kan leda till domningar i händer och fötter.

 

Talidomid

Talidomid är ett gammalt läkemedel som i början av 1960-talet användes som sömnmedel under namnet Neurosedyn. Under senare år har det visat sig att det har en cancerhämmande effekt, framför allt vid myelom. Det används mest i senare sjukdomsskeden, men ibland även tidigt i behandlingen i kombination med cytostatika och kortison. Talidomid ges som tabletter, som tas dagligen kvällstid. Biverkningarna är bland annat trötthet, förstoppning och domningar i händer och fötter.

Lenalidomid

Lenalidomid är ett nytt läkemedel för behandling av myelom, en utveckling av talidomid. Det är ett så kallat immunmodulerande läkemedel som har en cancerhämmande effekt och dessutom stimulerar kroppens eget immunförsvar. Lenalidomid tas som kapslar tillsammans med kortison. Biverkningarna är bland annat lågt antal vita blodkroppar, blodproppar, trötthet, svaghet och förstoppning.

Bisfosfonater

Bisfosfonater är en grupp läkemedel som motverkar nedbrytningen av skelettet och som används mot benskörhet. Medicineringen brukar påbörjas tidigt och ges i form av dagliga tabletter, eller som dropp eller injektioner en gång i månaden. Syftet är att skydda skelettet på lång sikt och minska risken för benbrott och skelettsmärtor.

Högdosbehandling med autolog stamcellstransplantation

Den effektivaste behandlingen för patienter upp till 65–70-årsåldern är högdosbehandling med autolog stamcellstransplantation. Högdosbehandlingen ges efter att sedvanlig behandling givits för att minska antalet myeolomceller. Syftet är att få bort så mycket som möjligt av de tumörceller som finns kvar.

Högdosbehandlingen består av cytostatia som ges i dropp. Stamceller har tidigare tagits från blodet och frysts ner. Efter högdosbehandling ges de tillbaka upptinade som en intravenös infusion.  Stamcellerna hjälper de normala benmärgscellerna, som också påverkats av högdosbehandlingen att återhämta sig.

Eftersom benmärgen påverkas av högdosbehandlingen är antalet normala blodkroppar låga under cirka 1-2 veckor efter behandlingen. Under den perioden är man infektionskänslig och behöver oftast vårdas inneliggande på sjukhus.

Allogen stamcellstransplantation

Allogen stamcellstransplantation kan övervägas i utvalda fall hos yngre personer. Eftersom effekten av allogen stamcellstransplantation vid myelom ännu är osäker utförs den huvudsakligen inom ramen för kliniska studier.

Allogen stamcellstransplantation innebär att man efter en intensiv cytostatikabehandling får stamceller från en frisk givare – oftast ett syskon. Chansen att ett helsyskon ska passa som donator är 25 procent. Stamceller kan också doneras av en obesläktad givare.

Strålbehandling

När cancercellerna utsätts för radioaktiv strålning kan de inte längre föröka sig och dör så småningom. Syftet med strålbehandlingen är att få maximal effekt mot cancertumören, men samtidigt skada de normala cellerna intill så lite som möjligt. Vid myelom ges strålbehandling främst för att minska smärtorna i skelettet.

För den som har smärtor på bestämda ställen i kroppen har strålbehandling i regel en snabbt smärtlindrande effekt – tumören krymper. Själva strålbehandlingen är smärtfri, men det kan kännas obehagligt att ligga still under strålapparaten.

Strålbehandlingen kan ge en del biverkningar som beror på att även friska celler skadas. Vanliga biverkningar är hudirritationer samt håravfall på de bestrålade delarna av kroppen.
Läs mer om strålbehandling

Fysisk aktivitet

Det är viktigt att den som orkar är fysiskt aktiv och håller musklerna i kroppen i trim. Fysisk aktivitet motverkar urkalkning av skelettet vilket minskar risken för framtida skelettskador.

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Läs mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

Orsaker till myelom

Orsakerna till myelom är inte klarlagda. Troligen är det samspelet mellan flera olika faktorer som får sjukdomen att bryta ut.

Prognos

Även om sjukdomen inte går att bota så har prognosen för patienter med myelom förbättrats avsevärt under senare år, beroende på att nya läkemedel tillkommit.

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje


Kontakta patientföreningen Blodcancerförbundet som bevakar intressen för dem som drabbats av leukemi, lymfom, myelom, polycytemi och andra allvarliga sjukdomar som kännetecknas av okontrollerad tillväxt av celler i blod- och lymfsystemet.
Läs mer på www.blodcancerforbundet.se.

19 september 2013
Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska

Sidansvarig

Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska skicka e-post

Originaltext

Gun Leander, medicinjournalist

Granskning

Astrid Gruber, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm