Metastaser

Ofta är det förekomsten av metastaser, dottertumörer, som avgör allvaret vid en cancersjukdom. I dag bär var tredje cancerpatient på metastaser vid diagnostillfället. Lymfkörtlar, lungor, skelett, lever och hjärna är ställen i kroppen som är mer utsatta än andra. Framsteg inom de olika behandlingsformerna har lett till att man i dag är klart mer aktiv att behandla metastaser än för bara något decennium sedan.

6 augusti 2014

Metastaser, dottertumörer, är en allvarlig och fruktad del av cancer. Det är metastaser och annan spridning av sjukdomen som kan göra den livshotande. Enligt den statistik som finns har omkring en tredjedel av patienterna metastaser som upptäcks samtidigt med cancern.

Om inga metastaser uppstod skulle de flesta patienter kunna botas genom att den ursprungliga tumören opereras eller strålas bort. På senare år har det dock kommit ökade möjligheter att behandla också metastaser.

Hur uppstår metastaser?

Det som skiljer cancerceller från friska celler är inte bara deras förmåga att dela sig okontrollerat. Det finns flera andra olikheter. Cancerceller kan förstöra angränsande vävnad och på så sätt växa in i andra organ än det där de bildats. Cancerceller kan också lossna och fara i väg med blodet eller lymfvätskan.

Det kan vara många tusentals cancerceller som följer med blodet eller lymfvätskan. De flesta av dem dör men en eller flera som överlever kan fastna i de allra minsta blodkärlen, kapillärerna, i ett annat organ i kroppen. Om miljön där cellen stannar tillåter att den överlever och börjar dela sig bildas en metastas, en dottertumör.

Om modertumören till exempel är en bröstcancer består alltså en metastas i lungan av bröstcancerceller, inte av lungcancerceller. Det är viktigt att veta var modertumören finns, inte minst för att kunna välja bästa behandlingen. I ett mikroskop går det i allmänhet bra att se skillnaden mellan cellerna i metastasen och cellerna i det organ där den växer.

Av beskrivningen om hur metastaser uppstår framgår att de aldrig bildas utan att det finns eller har funnits en cancer i någon annan del av kroppen, en så kallad primärtumör. Men det förekommer att man först hittar en eller flera metastaser och först därefter den ursprungliga cancern. I enstaka fall går det inte ens att hitta den ursprungliga cancern.

För att förstå hur metastaser bildas behöver man först veta något om hur cancer uppstår.
Läs mer om vad cancer är.

Var uppstår metastaser?

Metastaser kan bildas var som helst i kroppen, men det finns vissa organ som drabbas oftare än andra. Det är lymfkörtlarna, lungorna, skelettet, levern och hjärnan. Det är fler patienter som får metastaser än primärtumörer i dessa organ.

Vilka cancerformer ger metastaser?

De allra flesta cancerformer kan ge metastaser. Vid leukemi och lymfom talar man inte om metastaser, även om sjukdomen är spridd i hela kroppen. Bland de faktorer som påverkar risken för metastaser är modertumörens storlek, vilken sorts cancer det är, dess läge och svårighetsgrad.

Det går inte att säkert förutsäga om en viss patients cancer ska ge metastaser eller inte. Den vanligaste platsen för metastaser är vid de flesta cancerformer någon av de närmast belägna lymfkörtlarna. Det brukar kallas regional metastasering. Detta medför oftast större risk för spridning till andra organ, fjärrmetastasering, än om det saknas regionala metastaser. Men fjärrmetastasering kan förekomma även om det inte finns regionala metastaser.

Vissa cancerformer sätter oftast metastaser i ett bestämt annat organ.

  • Vanligast är att metastaser från lungcancer finns i hjärnan eller i skelettet.
  • Metastaser från tjocktarmscancer uppkommer oftast i levern.
  • Metastaser från prostatacancer uppkommer oftast i skelettet.
  • När bröstcancer ger fjärrmetastaser finns de oftast i skelettet men kan också uppstå i lungorna, levern och hjärnan.

Generellt om behandlingar

Metastaser behandlas vanligtvis med liknande metoder som modertumören, det vill säga operation om så är möjligt, strålning, cytostatika och andra läkemedel. Senare års framsteg inom respektive behandlingsmodalitet har medfört att man i dag är mer aktiv i att försöka behandla metastaser, inte sällan i syfte att försöka nå bot även från spridd cancer.

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Operation av metastaser utanför de regionala lymfkörtlarna kan göras i vissa fall. Det beror på vilket organ som är drabbat och om behandlingen kan göras med bevarad funktion hos organet. Således kan metastaser i lungorna ibland opereras förutsatt att kvarvarande lungkapacitet inte blir för begränsad. Leverns förmåga att återbildas, regenerera, kan ibland tillåta behandling även av ett flertal, multipla, metastaser. Operation kan också vara möjlig om det finns enstaka och väl avgränsade metastaser i hjärnan.

När primärtumören behandlas med cytostatika som ges i form av tabletter eller direkt i blodet sprids läkemedlet i hela kroppen och angriper därför samtidigt eventuella metasatser.

Det är alltså samma typer av cytostatika som används mot metastaser som mot den ursprungliga cancern. Cytostatika kan i vissa fall bota en cancersjukdom, även när den har gett metastaser. Läkemedlen kan också i många fall användas för att förlänga livet och lindra symtom från sjukdomen.

Strålning används också i en del fall med målet att bota, men oftast för att lindra symtom som till exempel smärtor från skelettmetastaser.

Metastaser i lymfkörtlar

Spridning av cancerceller till de lymfkörtlar som finns närmast den ursprungliga tumören är mycket vanlig. Ett exempel är när bröstcancer har spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan på samma sida som bröstet med tumören i. Eftersom lymfkärlen, precis som blodkärlen, finns i hela kroppen kan en cancer sprida sig också till lymfkörtlar längre bort och kallas då för fjärrmetastaser.

Sjukdomstecken

Metastaser i lymfkörtlar ger inte alltid symtom. När symtom förekommer är det ofta svullnade lymfkörtlar. Om de ligger nära huden brukar det därför vara lätt att se och känna svullnaden. Ibland kan en svullen lymfkörtel blockera lymfvätskans cirkulation så att det blir en vätskeansamling i vävnaden omkring. Detta kallas lymfödem.

Undersökningar

För att ta reda på om sjukdomen har spridit sig till lymfkörtlar som finns djupare in i kroppen krävs undersökning med röntgen, ultraljud, datortomografi eller magnetkamera. Positronemissionstomografi – PET – är en metod som också kan användas för att upptäcka metastaser.

Behandlingar

Vid operation av primärtumören är det vanligt att man också tar bort de närmaste lymfkörtlarna för att undersöka om de innehåller några cancerceller. Det gäller exempelvis vid bröstcancer, då lymfkörtlar i armhålan ofta tas bort samtidigt som primärtumören.

Cytostatika som används för att behandla primärtumören eller metastaser angriper också eventuella cancerceller i lymfkörtlar.

Metastaser i lungorna

Det är vanligt med metastaser i lungorna. En förklaring är att när blodet i kroppen kommit tillbaka till hjärtat går det först till lungorna för att ta upp nytt syre.

Sjukdomstecken

Metastaser i lungorna ger inte alltid symtom, åtminstone inte när de är små. Senare märks vanligtvis sjukdomstecken som:

  • Hosta som inte upphör, ibland blodiga upphostningar.
  • Andfåddhet
  • Luftvägsinfektioner
  • Vätskeansamling i utrymmet mellan bröstkorgen och lungorna (lungsäcken) som kan orsaka andnöd, värk i bröstkorgen, obehag och tyngdkänsla. Det går att tömma ut vätskan i lungsäcken genom att föra in en nål. Behandlingen kan behöva upprepas flera gånger.

Undersökningar

Patienter med cancerformer som man vet ofta ger metastaser i lungorna brukar som del i den första undersökningen också få röntga lungorna.

Behandlingar

I en del fall kan lungmetastaser opereras. Det gäller om det bara finns några enstaka metastaser i en lunglob eller i en av lungorna. Cytostatika och strålning kan också användas som behandling vid lungmetastaser.

Metastaser i levern

Levern är ett av de organ där metastaser ofta uppstår. Det är till exempel vanligt att bukspottkörtelcancer, magsäckscancer och tjocktarmscancer ger metastaser i levern. Det beror på att blodet när det har passerat magen och tarmarna fortsätter till levern.

Sjukdomstecken

Exempel på symtom vid metastaser i levern är:

  • Trötthet
  • Minskad aptit
  • Allmän känsla av obehag eller sjukdom
  • Obehag och smärta under revbenen på höger sida
  • Gulsot
  • Vätskeansamling i buken (ascites)

Gulsoten beror på att det samlas onormalt mycket gallpigment i blodet. Då blir ögonvitorna och huden gula. Det kan också ge klåda i huden. Urinen blir ofta mörk medan avföringen blir ljus.

Undersökningar

Metoder att ta bilder av kroppens inre som ultraljud, datortomograf och magnetkamera används för att undersöka om det finns metastaser i levern. Men metastaser som är en halv centimeter eller mindre kan ofta inte upptäckas.

Behandlingar

Spridning till levern från vissa cancersjukdomar kan i dag ibland behandlas med operation.

Tekniker där frisk levervävnad kan fås att växa till, har gjort det möjligt att operera bort de drabbade delarna av levern. Gynnsammast resultat ses när metastaserna är känsliga för cytostatikabehandling, vilken då ofta ges innan operation.

Kombinationer av olika behandlingar till exempel operation, cytostatika, värmebehandling och mikrovågor leder i vissa fall till bot från sjukdomen även vid mer uttalad spridning.

Cytostatikabehandling ges också då operation inte är möjlig för att bromsa upp sjukdomsutvecklingen, lindra symtom och därmed förbättra livskvaliteten, samt ge en längre överlevnad.

Metastaser i skelettet

Cancerformer som ofta sätter metastaser i skelettet är prostatacancer, bröstcancer och lungcancer.

Sjukdomstecken

De vanligaste symtomen vid metastaser i skelettet är:

  • Smärta
  • Svaghet i till exempel ett ben.
  • Höjda kalkhalter i blodet.

De höga kalkhalterna i blodet beror på att skelettet urkalkas. De kan orsaka sjukdomskänsla, trötthet, förstoppning och stark törst. Mycket höga kalkhalter kan leda till irritation, förvirring och ytterst medvetslöshet. Urkalkningen leder till att benets normala uppbyggnad förstörs. Det ökar risken för att en fraktur ska uppstå. Det finns effektiva läkemedel mot höga kalkhalter i blodet.

Undersökningar

En vanlig metod att undersöka om det finns metastaser i skelettet är skintigrafi. Då injiceras ett radioaktivt ämne in i blodet. Det koncentreras i metastaserna vilket kan avbildas med en speciell kamera. Även datortomografi, magnetkamera och PET (positronemissionstomografi) kan användas för att upptäcka metastaser i skelettet.

Behandlingar

Cytostatika, strålbehandling eller radioaktiva isotoper kan ges för att lindra smärta vid skelettmetastaser. De kan behöva kompletteras med annan smärtbehandling med smärtstillande läkemedel. Skelettdelar, till exempel kotor eller ett lårben som urkalkas av en metastas kan ibland stärkas genom en operation då en metallplatta eller en skruv sätts in för att stabilisera.

Metastaser i hjärnan

Bland de cancerformer som jämförelsevis ofta ger metastaser i hjärnan är bröstcancer, lungcancer, njurcancer och malignt melanom. Det är inte ovanligt att det finns metastaser i ett annat organ innan de upptäcks i hjärnan.

Sjukdomstecken

Symtomen vid metastaser i hjärnan kan vara:

  • Huvudvärk och allmän sjukdomskänsla.
  • Svaghet i armar och ben.
  • Beteendeförändringar och humörsvängningar.
  • Krampanfall, förvirring och trötthet.

Symtomen orsakas av att trycket inne i hjärnan ökar när en tumör växer där. Skallbenet gör att tumören inte kan växa utåt.

Undersökningar

Datortomografi och magnetkamera är vanliga metoder för att undersöka hjärnan och upptäcka metastaser.

Behandlingar

De behandlingar som kan användas mot metastaser i hjärnan är extern strålbehandling eller strålkniv, cytostatika samt läkemedel som minskar svullnaden och på så sätt sänker trycket i hjärnan.
I en del fall med enstaka metastaser i hjärnan kan operation bli aktuell.

Här får du råd inför läkarbesöken
Läs också om att delta i en forskningsstudie

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.

Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje

6 augusti 2014
Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska

Sidansvarig

Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska skicka e-post

Originaltext

Lennart Edqvist, medicinjournalist

Granskning

Jan Zedenius, docent, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm och bitr. vetenskaplig sekreterare, Cancerfonden