Illustration: Roland Klang
1:matstrupen 2:magsäcken 3:levern 4:tunntarmen 5:tjocktarmen 6:ändtarmen
Matstrupen, som ser ut som ett rör, består av muskler för att kunna pressa ned mat från svalg till magsäck. Läs mer om matstrupen
Drygt 400 cancerfall per år. Så många personer i Sverige drabbas årligen av matstrupscancer. Antalet kan jämföras med de dryga 50 000 cancerdiagnoser som årligen upptäcks. Matstrupscancer drabbar inte könen jämnt, tre fjärdedelar är män.
Även om cancer i matstrupen är en ovanlig cancer i Europa och Nordamerika är den betydligt vanligare i delar av Kina, Afghanistan, Iran, Turkiet och i nordöstra Sydamerika. Det förekommer också stora variationer inom vissa länder, vilket anses bero på mat-, rök- och alkoholvanor.
(Upp)Sjukdomstecken
Det vanligaste symtomet på cancer i matstrupen är svårighet att svälja mat och viktnedgång. Det beror på att cancern har vuxit inåt i matstrupen och gör det svårare för maten att passera. Så småningom kan det också bli svårt att svälja vätska. Även smärta eller blödning kan förekomma.
(Upp)
Det finns två huvudtyper av cancer i matstrupen, skivepitelcancer och adenocarcinom. Den första typen förekommer i alla delar av matstrupen och börjar växa i så kallade skivepitelceller i slemhinnan. Adenocarcinom uppkommer i nedre delen av matstrupen och börjar i körtlar som finns där. Matstrupscancer av typ adenocarcinom har ökat betydligt i många industrialiserade länder, inklusive Sverige, medan skivepitelcancer i matstrupen har minskat i dessa länder.
(Upp)Undersökningar
Den vanligaste undersökningen är att läkaren, via munnen, för ner ett så kallat gastroskop i matstrupen. Ett gastroskop är en böjlig slang med en liten kamera i änden. Med hjälp av den kan läkaren noga inspektera matstrupen och samtidigt ta ut vävnadsprov för undersökning i mikroskop. Även datortomografi och ultraljud utnyttjas för undersökning av matstrupen.
(Upp)Behandlingar
- Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
- När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.
Mellan 20 och 30 procent av patienter med matstrupscancer opereras. Det är en stor och krävande operation. I allmänhet avlägsnas större delen av matstrupen och en del av magsäcken. Ofta kombineras operationen med strålning eller cytostatika före operation.
Strålning eller cytostatika kan också ges för att lindra symtomen när en operation inte är möjlig. För att hjälpa patienten att svälja kan i en del fall en så kallad stent sättas in i matstrupen. Det är ett rör som håller tumören åt sidan för att mat och vätska ska kunna passera.
Här får du råd inför läkarbesöken
Läs om att delta i en forskningsstudie
Läs om mat vid cancer.
(Upp)Känslomässiga reaktioner
Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Läs mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet
(Upp)Orsaker
De främsta riskfaktorerna för skivepitelcancer i matstrupen i industrialiserade länder är rökning och stor alkoholkonsumtion. De ökar risken var för sig men anses tillsammans medföra många gånger större risk.
Adenocarcinom som förr var en ovanlig form av cancer i matstrupen, men på senare år blivit allt vanligare anses främst bero på att magsyra läckt upp i matstrupen (reflux) och skadat dess celler. Andra kända riskfaktorer för adenocarcinom i matstrupen är övervikt och i viss utsträckning även rökning. Av oklar anledning drabbas sällan kvinnor av adenocarcinom i matstrupen, cirka 15 procent av de som insjuknar är kvinnor.
(Upp)Prognos
Eftersom cancer i matstrupen sällan ger symtom i tidiga stadier är det vanligt att sjukdomen är avancerad när den upptäcks. Det gör att prognosen är jämförelsevis dålig. Fem år efter diagnosen lever cirka 10 procent av patienterna.
(Upp)Få svar på dina frågor
Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje