Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är tre olika typer av hudtumörer. Av dem är det framför allt malignt melanom som kan ge metastaser, alltså dottertumörer.
Malignt melanom förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. Genomsnittsåldern när diagnosen ställs är för både kvinnor och män omkring 55 år.
Sjukdomstecken
Malignt melanom startar i de pigmentbildande melanocyterna, längst ner i överhuden. Malignt melanom kan förekomma var som helst på kroppen. Kvinnor får oftast sjukdomen på underbenen och män oftast på bålen.
Vanliga första symtom på malignt melanom är att ett födelsemärke (nevus) börjar växa, klia, blöda eller ändra färg och form. Även nya förändringar som inte tidigare funnits kan uppträda.
Läs mer om vad cancer är.
Undersökningar
Vid misstanke om malignt melanom gör läkaren en noggrann inspektion av huden. Då används ett så kallat dermatoskop. Det är ett förstoringsglas med en stark lampa. På senare tid har även datoriserade hjälpmedel blivit en stor tillgång i diagnostiken. Den misstänkta hudförändringen och en bit runt omkring den opereras bort och undersöks sedan i mikroskop.
Vanligen undersöks också de lymfkörtlar som sitter närmast tumören. Numera sker det oftast med så kallad sentinel node-teknik. Det innebär att läkaren med hjälp av en speciell teknik tar reda på vilken lymfkörtel som först nås av lymfvätska från den del av huden där tumören finns. Denna körtel tas ut och undersöks. Om det finns cancerceller i provet, är det ett tecken på att sjukdomen har spridit sig. Då brukar också lungröntgen göras för att ta reda på om det finns metastaser i lungorna.
Här får du råd inför läkarbesöken
Olika stadier av malignt melanom
Indelningen i stadier används för att avgöra vilken behandling patienten ska få.
Malignt melanom delas in i olika stadier med hänsyn till tumörens tjocklek, om det finns metastaser i närbelägna lymfkörtlar och om det finns metastaser i andra delar av kroppen. I det system som nu används finns fem olika stadier som i sin tur delas in i två eller tre undergrupper. I det första stadiet växer tumören i överhuden och det finns inga metastaser. Det kallas också cancer in situ (=på platsen). I nästa stadium är cancern mindre än 1 mm tjock och det saknas metastaser. I det femte stadiet är cancern mer än 4 mm tjock och det finns metastaser både i lymfkörtlar och i andra delar av kroppen.
Behandlingar
Det säkraste och effektivaste sättet att behandla malignt melanom är i de flesta fall att operera bort hudförändringen. Vid malignt melanom är en operation är i många fall tillräcklig behandling. Men om melanomet har hunnit sprida sig kan det bli aktuellt med strålbehandling eller läkemedel, till exempel cytostatika.
Kirurgi
Operationen, som ofta sker under lokalbedövning, går ut på att skära bort hudförändringen. För att vara säker på att cancercellerna inte ska sprida sig tar kirurgen även bort en bit av huden runt tumören. Ingreppets storlek bestäms av hur utbredd förändringen är. Vid större ingrepp ersätter man den avlägsnade huden med ett tunt lager hud från ett annat ställe på kroppen.
Om sjukdomen har spridit sig till andra delar av kroppen kan det bli aktuellt att göra ytterligare kirurgiska ingrepp. Det kan då till exempel handla om att ta bort de lymfkörtlar som finns närmast tumören, så att risken för att sjukdomen ska sprida sig ytterligare minskar.
Läkemedel
Cytostatika är läkemedel som främst angriper celler som håller på att dela sig och stoppar delningen. Tyvärr har cytostatika oftast inte så stor effekt mot malignt melanom, eftersom cancercellerna snabbt skaffar sig motståndskraft och blir resistenta. Flera stora vetenskapliga undersökningar pågår för att ta reda på om cytostatika ändå kan ha effekt i vissa fall.
Det händer någon enstaka gång att ett malignt melanom försvinner av sig självt. Förklaringen tros vara att kroppens immunförsvar har bekämpat sjukdomen. Forskarna har därför inlett försök med olika ämnen som kan förstärka immunförsvaret mot tumörer. Man prövar bland annat att spruta in så kallade monoklonala antikroppar. De söker sig till tumören och förstör dess celler. En rad ämnen som förekommer normalt i kroppens immunförsvar prövas också.
Dessa behandlingar är på försöksstadiet och ingår inte i rutinbehandlingen.
Strålbehandling
När cancercellerna utsätts för strålning skadas de och dör så småningom ut. Syftet med strålbehandlingen är att få maximal effekt mot cancertumören utan att skada friska celler mer än nödvändigt.
Strålbehandling används sällan med målet att bota malignt melanom, eftersom dess celler snabbt blir motståndskraftiga mot strålning.
Däremot används strålning för att hålla sjukdomen i schack och för att lindra symtomen. Man talar då om lindrande eller palliativ behandling.
Känslomässiga reaktioner
Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet.
Läs mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet
Orsaker till malignt melanom
Hudcancer är vanligare bland vita människor ju närmare ekvatorn de bor. Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa, vilket spelar stor roll för uppkomsten av malignt melanom. Risken för malignt melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus. Det anses vara särskilt riskabelt att få sådana skador som barn och ung, eftersom huden är mer sårbar än hos en vuxen.
Födelsemärken riskerar ge malignt melanom. De flesta människor har födelsemärken, så kallat nevi, i huden. Personer med ovanligt många eller stora och oregelbundna nevi – även kallade dysplastiska nevi – löper ökad risk att få malignt melanom.
Läs mer om orsaker till malignt melanom.
Prognos
Mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas. Prognosen för denna cancerform har förbättrats på senare tid. Den främsta förklaringen är att melanomet upptäcks i ett tidigt skede, därför att man söker läkare för sina hudförändringar.
Så kan du minska risken för malignt melanom.
Få svar på dina frågor
Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje