Lungcancer

Det vanligaste symtomet på lungcancer är hosta – antingen torrhosta eller upphostningar med slem som ibland innehåller blod. Historiskt har sjukdomen mest drabbat män, men i dag insjuknar allt fler kvinnor.

26 februari 2013

Illustration: Roland Klang
De båda lungorna omges av varsin lungsäck och uppgiften är att förse blodet med syre. Läs mer om lungorna

Varje år får drygt 3 500 personer diagnosen lungcancer. Det är därmed den femte vanligaste cancerformen i Sverige.

Lungcancer är vanligast bland män, men allt fler kvinnor drabbas av sjukdomen. De flesta patienterna är 60 år eller äldre. Färre än fem procent är under 50 år vid diagnos.

Sjukdomstecken

Många olika symtom kan förekomma vid lungcancer. Ofta är det sjukdomstecken som också är vanliga vid andra lungsjukdomar. Symtomen kommer tyvärr sällan i ett tidigt skede av sjukdomen.

  • Hosta är det vanligaste symtomet. Den beror på irritation i luftvägarnas slemhinna, men kan också orsakas av att luftvägarna trycks ihop av tumören så att man måste hosta. Det kan antingen vara torrhosta eller upphostningar med slem som ibland innehåller blod. Blodiga upphostningar bör alltid leda till läkarbesök. En hosta som ändrar karaktär på något sätt bör även den föranleda ett läkarbesök.
  • Andfåddhet i vila eller vid lätt ansträngning kan vara ett symtom på lungcancer. Den beror då på förträngningar i luftvägarna som gör det svårare att andas.
  • Smärta i bröstkorgen kan också vara tecken på lungcancer, liksom pipande eller väsande andning, som kan uppträda om sjukdomen leder till förträngning i luftvägarna.
  • Lunginflammation med feber, frysningar och svettningar är ibland symtom vid lungcancer. Orsaken brukar vara att tumören har vuxit in i ett luftrör så att det täppts igen och blivit inflammerat.
  • Avmagring, aptitlöshet och trötthet är symtom som brukar komma sent i sjukdomen.
  • Svullna lymfkörtlar på halsen eller ovanför nyckelbenet kan för en del patienter vara de första symtomen från dottertumörer, metastaser. Sväljsvårigheter, heshet och andnöd kan också orsakas av metastaser.

Olika former av lungcancer

Det finns olika typer av lungcancer, men två stora huvudgrupper. Indelningen bygger på cancercellernas utseende och ursprung. De två stora huvudgrupperna är småcellig lungcancer och icke småcellig lungcancer.

  1. Småcellig lungcancer som består av små, tätt packade celler som till formen liknar havrekorn. Småcellig lungcancer växer fort och brukar därför ofta vara spridd utanför bröstkorgen när den upptäcks.
  2. Icke-småcellig lungcancer. Hit räknas ett antal undergrupper varav de två vanligaste är:
    • Adenokarcinom som är den typ som ökar mest och numer är den vanligaste formen hos både män och kvinnor. Den växer från körtelceller i lungans slemhinna. En undergrupp av denna cancerform kallas bronkioalveolär lungcancer.
    • Skivepitelcancer som är den näst vanligaste formen bland både män och kvinnor. Namnet kommer av att den bildas i så kallad skivepitel, en vävnad där cellerna är platta och skivformiga och ligger i lager på lager. Den utgår från lungans bronker.

Nu kommer mer tydliga förslag på att indela lungcancer efter vilka typer av molekyler som kan ses i olika tumörer. Denna indelning kommer att vara till stor hjälp vid ställningstagande av vilka behandlingar som ska ges.
Läs mer om vad cancer är

Indelning i stadier

Lungcancer delas in i fyra olika stadier.

  • Stadium I - en begränsad tumör som inte spridit sig utanför lungan eller luftrören.
  • Stadium II och III - cancerceller finns i en eller flera lymfkörtlar.
  • Stadium IV - cancern är spridd med metastaser i andra organ.

Det är framför allt stadium I och II som kan opereras och/eller strålbehandlas i botande syfte. Skillnaderna mellan de olika stadierna är dock inte så skarpa som det kan låta. Det finns alltid gränsfall.

Undersökningar

När läkaren misstänker att en patient har lungcancer blir första åtgärden att röntga lungorna. I de flesta fall upptäcks sjukdomen på röntgenbilden. Både dess läge och storlek brukar kunna fastställas. Röntgenbilden ger också ofta en bra uppfattning om vilken typ av lungcancer det är fråga om. Små tumörer kan dock vara svåra att se.

  • Datortomografi används i många fall som en kompletterande undersökning, som kan ge ytterligare information om hur stor tumören är. Patienten ligger under undersökningen på en brits inne i en cirkelformad öppning i apparaten. I datortomografen används röntgenstrålar. Bilden sammanställs av en avancerad dator och kan visas på en bildskärm eller på en papperskopia. Datortomografin är också viktig för att se om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna mellan lungorna eller till bukorgan.
  • PET (positronemissionstomografi) är en annan tämligen ny metod som ökar i användning. Denna metod kan avbilda tumören på ett bättre sätt genom att visa om det finns aktiva tumörceller. PET kan ersätta andra tekniker i utredningen av lungcancer och vara mer skonsam för patienten.
  • Bronkoskopi är en annan vanlig och viktig undersökning. Då används ett bronkoskop, en böjlig rörkikare som förs ner i lungorna via svalget och luftstrupen. Genom bronkoskopet kan läkaren inspektera luftstrupen och luftrören. Före bronkoskopin får patienten ett avslappnande medel och lokalbedövning. Läkaren kan inte bara titta på luftrören genom bronkoskopet, utan också föra in ett speciellt instrument med vars hjälp ett prov av lungvävnaden tas ut. Undersökningen av provet visar om patienten har cancer, vilken typ av cancer eller kanske någon annan sjukdom som kräver behandling. Informationen är viktig för att läkaren ska kunna föreslå en lämplig behandling. Bronkoskopi är naturligtvis mest användbar om cancern sitter så att den kan inspekteras via luftrören.
  • Tunn nål kan också användas för att ta cellprov. Detta gäller fall när cancern inte kan ses via luftrören utan växer i lungornas yttre delar. En nål förs in genom bröstkorgsväggen till den misstänkta tumören. Läkaren tar hjälp av en röntgenbild på en bildskärm för att styra nålen rätt. Med nålen sugs celler upp från den misstänkta cancern och skickas sedan på undersökning.
  • Torakoskopi är ett sätt att undersöka lungsäcken. Då sätts en rörkikare in genom ett litet snitt som läkaren gör i bröstkorgens hud.
  • Mediastinoskopi är en metod där man undersöker om det finns spridning av tumören i lymfkörtlar utanför lungan, i anslutning till området nära luftstrupen och mellan de båda lungorna. Detta har stor betydelse för ställningstagandet till vidare behandling.
  • Undersökning av upphostat slem, som kan innehålla cancerceller, är en annan metod. Slemprov brukar samlas in efter bronkoskopin tre morgnar i rad. Metoden är inte helt tillförlitlig och måste därför kombineras med andra undersökningar. Dessutom kan somliga patienter inte hosta upp något slem.
  • Lung- och hjärtfunktionen undersöks inför en eventuell operation. Det är viktigt för att bedöma om patienten orkar med en påfrestande operation.
    Här får du råd inför läkarbesöken
    Läs också om att delta i en forskningsstudie

Behandlingar

Operation är den metod som botar flest patienter med lungcancer.

Även strålbehandling kan användas i botande syfte, ensamt eller tillsammans med cytostatika. Strålbehandling har speciell betydelse vid tillfällen då det är olämpligt att operera, till exempel vid dåligt allmäntillstånd, och ges med höga doser vid dessa tillfällen. I vissa fall kan strålbehandling också ges efter operation, om det är osäkert om kirurgin varit tillräcklig. Strålbehandling ges också i många fall för att lindra symtom.

Cytostatika används framför allt för att lindra symtom och hindra sjukdomsförsämring och är i dag en accepterad rutinmetod vid alla former av avancerad lungcancer. I många fall används i dag cytostatika också tillsammans med operation och strålbehandling för att öka möjligheten till bot.

Kirurgi

En tredjedel av patienter med nyupptäckt lungcancer kan opereras. Det är i de flesta fall fråga om adenokarcinom eller skivepitelcancer. En förutsättning är att tumören upptäcks i ett tidigt skede.

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Under många år var det sällsynt att småcellig lungcancer opererades. Men om den upptäcks tidigt kan även denna tumörform opereras.

Operationen utformas med hänsyn till hur stor cancern är, men framför allt beroende på var i lungan den växer. Om den är tydligt begränsad till en lunglob räcker det ofta med så kallad lobektomi. Det innebär att den lunglob där tumören finns tas bort. Om cancern växer i mer än en lob opereras hela lungan bort, pulmektomi.

Operationen tar normalt ett par timmar, men i mer komplicerade fall kan den ta fyra till fem timmar. Efter operationen vårdas patienten på sjukhus fem till sju dagar. Läkningstiden är dock betydligt längre och sjukskrivningstiden brukar vara minst sex till åtta veckor, bland annat beroende på vilket arbete patienten har.

Beroende på hur mycket av lungan som tas bort, kan patienten efter operationen känna viss andfåddhet vid ansträngning. Detta brukar dock lindras med tiden.

Strålbehandling

Om det finns risk för återfall brukar operationen kompletteras med strålbehandling. Strålningen ges då i allmänhet en gång om dagen varje vardag under fyra till sex veckor.

Patienter som inte kan opereras kan få strålbehandling i högre stråldoser i botande syfte, så kallad fokuserad eller stereotaktisk strålbehandling. I dag finns tekniker som gör det möjligt att ge mycket höga stråldoser med vanliga strålapparater mot tumören utan att öka risken för skador på normala vävnaderna. Det pågår även försök där strålningen ges flera gånger per dag, men i lägre dos vid varje tillfälle.

I dag kombineras strålbehandlingen många gånger med cytostatika. Detta gäller i synnerhet vid småcellig lungcancer, där den kan kombineras med cytostatika om patienten inte har några metastaser i andra organ och är tillräckligt stark för att orka med behandlingen.

En mindre vanlig metod för strålbehandling av lungcancer är brachyterapi. Ett risgrynsstort korn av ett radioaktivt ämne placeras i en kateter mitt för tumören. Behandlingen upprepas två till tre gånger med en veckas mellanrum och pågår varje gång några minuter. Fördelen med metoden liknar den vid stereotaktisk strålning, det vill säga stråldosen är hög i tumören men inte i den friska omgivande vävnaden. Metoden är dock komplicerad och det fulla värdet av denna teknik i jämförelse med den traditionella strålbehandlingen återstår att visa.

Cytostatikabehandling

Cytostatika är läkemedel som framför allt angriper celler som håller på att dela sig. En fördel med cytostatika är att medlet förs ut med blodet och därför kan nå även cancerceller som spridit sig i kroppen.

Behandlingen brukar resultera i remission, det vill säga att cancern krymper rejält. Detta ses i synnerhet hos patienter med småcellig lungcancer som inte tidigare har fått cytostatika. Hos några patienter försvinner cancern helt.

Flera vetenskapliga studier har visat att cytostatika förlänger livet för patienter med lungcancer. Ett antal patienter kan också botas och bli helt fria från sjukdomen.
Läs mer om cytostatikabehandling

Hämmare av olika signalvägar i tumörceller

I dag har man möjlighet att behandla patienter drabbade av icke-småcellig lungcancer med specifika signalhämmare av cancercellernas tillväxt, så kallade EGFR-tyrosinkinashämmare. Dessa läkemedel i tablettform är effektiva hos patienter med tumörer där just signalmolekylen EGFR är förändrad, muterad. Därför är det viktigt att analysera EGFR inför denna behandling. Vissa patienter kan svara mycket bra på denna nya behandling.

Nyligen har också ett nytt läkemedel, en så kallad ALK-hämmare, kommit som verkar mot en speciell form av icke småcellig lungcancer och som hämmar en annan signalväg i tumörcellerna. Men det är endast fem procent av patienterna som har nytta av denna behandling. Det är därför viktigt att analysera om denna signalväg finns i tuören för att kunna ge rätt behandling till rätt patient.

För vissa patienter med nydiagnostiserad och avancerad, stadium III och IV, icke-småcellig lungcancer finns i dag möjlighet att behandla med läkemedel som hämmar tillväxten av tumörens blodkärl. Medlet som är en antikropp mot blodkärlstillväxtfaktorn VEGF ska ges som dropp tillsammans med cytostatika.

Orsaker till lungcancer

Den väsentligaste orsaken till lungcancer är rökning. Rökning ökar risken för alla de olika formerna, men det är särskilt tydligt för skivepitelcancer och småcellig lungcancer. Rökning under behandlingen riskerar att försämra effekten av behandlingen samt ge ökade biverkningar.

Även asbest, joniserande strålning (till exempel radon, som kan finnas i bostadshus) och ämnen i arbetsmiljön, liksom bilavgaser och industriutsläpp kan öka risken för lungcancer, särskilt om de kombineras med rökning.

Enligt beräkningar som har gjorts ligger rökning bakom 80–90 procent av lungcancerfallen. Kvinnornas andel bland lungcancerpatienterna ökar stadigt i takt med att de efter många års tobaksbruk kommer upp i övre medelåldern.

Asbest och andra arbetsmiljöfaktorer har enligt beräkningarna betydelse för 10–20 procent av lungcancerfallen bland män, jämfört med en procent för kvinnor.

Joniserande strålning, bland annat radon, uppskattas också finnas bakom 10–20 procent av all lungcancer.

Förklaringen till att summan blir över 100 procent är att flera faktorer kan samverka. Det är till exempel väl känt att kombinationen av asbest och rökning eller radon och rökning ger en mycket större riskökning än asbest, radon och rökning var för sig.

Prognos

Prognosen vid lungcancer är sämre än för många andra cancersjukdomar. En förklaring är att många har långt gången sjukdom vid diagnos och även har andra rökrelaterade kroniska sjukdomar, till exempel KOL eller hjärt-kärlsjukdom, vilket försvårar behandlingen. Om lungcancern är lokaliserad till ena lungan är operation förstahandsval i den botande behandlingen, men även fokuserad strålbehandling (stereotaktisk strålbehandling) kan vara ett lämpligt alternativ för vissa patienter. För en del patienter ökar en kombination av cytostatika tillsammans med operation och/eller strålbehandling möjligheten till bot.

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Läs mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje

Lungcancerföreningen Stödet är en ideell patientorganisation som är till för patienter och närstående. Kontaktpersonsverksamhet finns. Läs mer om Stödet på www.stodet.se.

26 februari 2013
Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska

Sidansvarig

Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska skicka e-post

Originaltext

Lennart Edqvist, medicinjournalist

Granskning

Roger Henriksson, Professor, Överläkare, Chef Regionalt CancerCentrum Stockholm Gotland