Fakta
- Enligt beräkningar kan 6 av 10 lungcancerfall förebyggas.
- Bronkoskopi är en vanlig undersökning vid misstänkt lungcancer.
- Operation är den metod som botar flest patienter med lungcancer.
- Vad är lungcancer?
- Symtom på lungcancer
- Olika former av lungcancer
- Hur upptäcker man lungcancer?
- Tumörstadier vid lungcancer
- Hur behandlas lungcancer?
- Hur vanligt är lungcancer?
- Hur ser prognosen ut?
- Orsaker till lungcancer
- Rehabilitering vid lungcancer
- Efterkontroll vid lungcancer
- Standardiserade vårdförlopp
- Vanliga frågor & svar
- Vart kan jag vända mig?
- Artiklar lungcancer
Lungcancer är en sjukdom där celler i lungorna börjar växa okontrollerat och bildar en tumör. Den vanligaste orsaken är rökning, men även icke-rökare kan drabbas. De flesta som får lungcancer är mellan 60 och 80 år. Vanliga symtom är hosta, andfåddhet och viktnedgång.
Granskad av: Roger Henriksson, professor och överläkare i onkologi, Umeå universitet
Vad är lungcancer?
Vid lungcancer är det i de flesta fall en cell i lungornas slemhinna som har börjat dela sig ohämmat och efter en tid – kanske flera år – bildat en tumör.
I slemhinnan finns både skivepitelceller och körtelceller som kan omvandlas till cancerceller.
Det är vanligt med dottertumörer så kallade metastaser i lungorna. En förklaring är att när blodet i kroppen kommit tillbaka till hjärtat pumpas det först ut till lungorna för att ta upp nytt syre.
Det betyder att allt blod passerar genom lungorna och risken för att en cancercell som cirkulerar i blodet sätter sig i lungan och bildar en dottertumör är relativt hög.
Symtom på lungcancer
Vanliga symtom vid lungcancer är långvarig hosta, andfåddhet, bröstsmärta, blodiga upphostningar och pipande andning. Feber och lunginflammation kan förekomma. Symtom senare i sjukdomsförloppet kan vara trötthet, viktnedgång, aptitlöshet och i en del fall symtom från dottertumörer, så kallade metastaser.
Var uppmärksam på
- hosta eller torrhosta under längre tid
- blodiga upphostningar
- andfåddhet i vila
- smärta i bröstkorgen
- pipande eller väsande andning
- lunginflammation
- viktnedgång och tappad matlust.
Många olika symtom kan förekomma vid lungcancer. Ofta är det sjukdomstecken som också är vanliga vid andra lungsjukdomar. Symtomen kommer ofta i ett sent skede av sjukdomen.
Hosta
Det vanligaste symtomet på lungcancer är hosta. Hostan beror på irritation i luftvägarnas slemhinna, men kan också orsakas av att luftvägarna trycks ihop av tumören så att man måste hosta.
Det kan antingen vara torrhosta eller upphostningar med slem som ibland innehåller blod. Om du har blodiga upphostningar bör du alltid kontakta en läkare. Hosta som ändrar karaktär på något sätt bör också leda till ett läkarbesök.
Andfåddhet
Andfåddhet i vila eller vid lätt ansträngning kan vara ett symtom på lungcancer. Andfåddheten beror då på förträngningar i luftvägarna som gör det svårare att andas.
Smärta i bröstkorgen
Smärta i bröstkorgen kan vara ett tecken på lungcancer.
Pipande eller väsande andning
Pipande eller väsande andning kan uppträda om sjukdomen leder till förträngning i luftvägarna.
Lunginflammation
Lunginflammation med feber, frysningar och svettningar är ibland symtom vid lungcancer. Orsaken brukar vara att tumören har vuxit in i ett luftrör så att det täppts igen och blivit inflammerat.
Avmagring och aptitlöshet
Avmagring, aptitlöshet och trötthet är symtom som brukar komma sent i sjukdomen.
Metastaser
För en del kommer de första symtomen på lungcancer från metastaser, dottertumörer. Då kan symtomen vara svullna lymfkörtlar på halsen eller ovanför nyckelbenet.
Sväljsvårigheter, heshet och andnöd kan också orsakas av metastaser.
Spridning kan även ske till andra delar av kroppen och ger då symtom beroende på ställe.
Olika former av lungcancer
Det finns olika typer av lungcancer. Indelningen bygger på cancercellernas utseende och ursprung. De två stora huvudgrupperna är småcellig lungcancer och icke-småcellig lungcancer.
Till den icke-småcelliga varianten räknas adenocarcinom och skivepitelcancer.
Adenokarcinom
Adenokarcinom är den typ som ökar mest och är numera den vanligaste formen av lungcancer hos både män och kvinnor. Den växer från körtelceller i lungans slemhinna. En annan liknande cancerform kallas bronkioalveolär lungcancer.
Skivepitelcancer
Skivepitelcancer är den näst vanligaste formen bland både män och kvinnor. Namnet kommer av att den bildas i så kallat skivepitel. Det är en vävnad där cellerna är platta och skivformiga och ligger i lager på lager. Den utgår från lungans bronker.
Småcellig lungcancer består av små, tätt packade celler som till formen liknar havrekorn.
Småcellig lungcancer växer fort och brukar därför ofta vara spridd utanför bröstkorgen när den upptäcks.
Idag baseras indelningen av lungcancer alltmer på olika undergrupper beroende på vilka molekylära förändringar som ses i tumörvävnaden. Denna indelning är nödvändig då behandling ges utifrån vilka gener eller molekyler som uttrycks i tumörcellerna.
Lungsäckscancer betyder att cancer har uppstått i lungsäcken, pleuran. Det är en ovanlig sjukdom. I Sverige insjuknar drygt 100 personer varje år.
De flesta fall har koppling till exponering av asbest. Om du har utsatts för exponering av asbest i ditt yrke ska sjukdomen anmälas som arbetsskada.
Symtom vid lungsäckscancer kan vara
- andfåddhet
- trötthet
- aptitlöshet
- viktnedgång
Lungsäckscancer behandlas med cytostatika, cellgifter.
Hur upptäcker man lungcancer?
När läkaren misstänker lungcancer får du gå igenom många olika undersökningar. Det första som görs är att röntga lungorna. I de flesta fall kan sjukdomen upptäckas på röntgenbilden.
Datortomografi kan ge ännu mer information om tumörens storlek och med en PET-undersökning går det att se om det finns aktiva cancerceller i tumören. Det har betydelse för vilken behandling som ska sättas in.
Vid bronkoskopi förs en böjlig rörkikare ner i lungan, via svalget. Då kan läkaren se hur det ser ut i lungan och även ta prover från misstänkta förändringar.
Olika undersökningar vid misstänkt lungcancer:
Vid misstänkt lungcancer görs i många fall en kompletterande undersökning med datortomografi. Den undersökningen kan ge ytterligare information om hur stor tumören är.
I datortomografen används röntgenstrålar. Bilden sammanställs sedan av en avancerad dator och kan visas på en bildskärm eller på en papperskopia.
Datortomografin är också viktig för att se om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna mellan lungorna eller till andra organ.
Vid undersökningen ligger patienten på en brits inne i en cirkelformad öppning i apparaten.
En annan metod som allt mer används för att upptäcka lungcancer kallas för PET, positronemissionstomografi.
Denna metod avbildar tumören på ett annat sätt genom att visa om det finns aktiva tumörceller. Det är en viktig kunskap när man tar ställning till vilken behandling som ska ges.
PET genomförs som tillägg till eller i kombination med datortomografi.
Bronkoskopi är en vanlig undersökning vid misstänkt lungcancer. Den är också viktig inför en operation. Då används ett bronkoskop som är en böjlig rörkikare som förs ner i lungorna via svalget och luftstrupen.
Genom bronkoskopet kan läkaren inspektera luftstrupen och luftrören. Före bronkoskopin får patienten ett avslappnande medel och lokalbedövning.
Läkaren kan inte bara titta på luftrören genom bronkoskopet, utan också föra in ett speciellt instrument med vars hjälp ett prov av den misstänkta lungvävnaden tas ut.
Undersökningen av provet visar om patienten har cancer eller kanske någon annan sjukdom som kräver behandling.
Provsvaret kan också tala om vilken typ av cancer det är. Den informationen är viktig för att läkaren ska kunna föreslå en lämplig behandling.
Bronkoskopi är naturligtvis mest användbar om cancern sitter så att den kan inspekteras via luftrören.
Cellprov med biopsi
I andra fall, när cancern växer i lungornas yttre delar, kan cellprovet tas med en tunn nål som förs in genom bröstkorgsväggen till den misstänkta tumören. Det kallas biopsi.
Läkaren tar hjälp av en röntgenbild på en bildskärm för att styra nålen rätt. Med nålen sugs celler upp från den misstänkta cancern och skickas sedan för undersökning.
Torakoskopi är ett sätt att undersöka lungsäcken. Då sätts en rörkikare in genom ett litet snitt som läkaren gör i bröstkorgens hud.
Mediastinoskopi är en undersökningsmetod där man undersöker om det finns spridning av tumören i lymfkörtlar utanför lungan. Undersökningen görs i anslutning till området nära luftstrupen och mellan de båda lungorna.
Detta har stor betydelse när man tar ställning till vidare behandling.
En annan metod är undersökning av upphostat slem som kan innehålla cancerceller. Slemprov brukar samlas in efter bronkoskopin tre morgnar i rad.
Metoden är inte helt tillförlitlig och måste därför kombineras med andra undersökningar. Dessutom kan somliga patienter inte hosta upp något slem.
Inför en operation undersöks även lung- och hjärtfunktionen. Det är viktigt för att bedöma om patienten orkar med en påfrestande operation.
Läs om lungcancer i lugn och ro
Få vår broschyr om lungcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Läs om lungcancer i lugn och ro
Få vår broschyr om lungcancer som praktisk pdf och läs när du har tid.
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Genom att skicka din e-postadress samtycker du till att vi behandlar din e-postadress för att skicka information löpande. Läs mer i vår integritetspolicy
Tumörstadier vid lungcancer
Lungcancer delas in i fyra olika stadier:
Stadium 1 är en begränsad tumör som inte spridit sig utanför lungan eller luftrören.
Vid stadium 2 och 3 är även närliggande lymfkörtlar angripna.
Stadium 4 betyder att cancern är spridd med metastaser i andra organ.
Det är framför allt stadium 1 och 2 som kan opereras och/eller strålbehandlas i botande syfte. Skillnaderna mellan de olika stadierna är dock inte så skarpa som det kan låta.
Det finns alltid gränsfall och vissa fall kan förbehandling med läkemedel göra att lungcancer blir möjlig att operera eller strålbehandla bort.
Hur behandlas lungcancer?
Operation är den metod som botar flest patienter med lungcancer. Även strålbehandling kan användas i botande syfte. Ensamt eller tillsammans med läkemedel.
Vanligtvis kombinerar man strålbehandlingen med cytostatika. Men även behandling med immunterapi eller så kallad målinriktad behandling kan bli aktuellt.
Strålbehandling har speciellt betydelse vid tillfällen då det är olämpligt att operera och ges då med höga doser. Till exempel vid dåligt allmäntillstånd.
I vissa fall kan strålbehandling också ges efter operation då det är osäkert om kirurgin varit tillräcklig. Strålbehandling ges också i många fall för att lindra symtom vid lungcancer.
Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna.
Läkemedel som cytostatika, immunterapi och målinriktad behandling används i dag framför allt med för att minska tumörbördan. Syftet är då att lindra symtom och hindra försämring i sjukdomen.
I vissa fall har det visat sig att en kombinationsbehandling av olika läkemedel kan ge mycket lång överlevnad och möjligen bota en lungcancersjukdom även om den är avancerad.
I dag finns ett flertal nya möjligheter till medicinsk behandling med hämmare av speciella signalvägar i tumörcellerna och immunterapi som stärker kroppens förmåga att angripa tumörcellerna.
Dessa behandlingar används framför allt vid spridd sjukdom, men även vid lokalt avancerad lungcancer.
Mer om de olika behandlingsmetoderna:
En tredjedel av alla med nyupptäckt lungcancer kan opereras. Det är i de flesta fall fråga om adenokarcinom eller skivepitelcancer. En förutsättning är att tumören upptäcks i ett tidigt skede.
Under många år var det sällsynt att småcellig lungcancer opererades. Men om den upptäcks tidigt kan även denna tumörform opereras.
Operationen utformas med hänsyn till hur stor cancern är. Men framför allt beroende på var i lungan den växer.
Om den är tydligt begränsad till en lunglob räcker det ofta med så kallad lobektomi. Det innebär att den lunglob där tumören finns tas bort. Om cancern växer i mer än en lob opereras hela lungan bort, pulmektomi.
Operationen tar normalt ett par timmar. Men i mer komplicerade fall kan den ta fyra till fem timmar. Efter operationen är vårdtiden på sjukhus cirka fem till sju dagar.
Läkningstiden är dock betydligt längre och sjukskrivningstiden brukar vara minst 6–8 veckor. Det beror bland annat på vilket arbete du har.
Beroende på hur mycket av lungan som tas bort kan du känna en viss andfåddhet vid ansträngning efter operationen. Detta brukar dock lindras med tiden.
Om det finns risk för återfall brukar en operation kompletteras med strålbehandling. Strålningen ges då i allmänhet en gång om dagen varje vardag under fyra till sex veckor.
De patienter som inte kan opereras får strålbehandling i högre stråldoser i botande syfte.
I dag finns tekniker som gör det möjligt att ge mycket höga stråldoser med vanliga strålapparater mot tumören, utan att öka risken för skador på normala vävnader.
Det pågår även försök där strålningen ges flera gånger per dag, men i lägre dos vid varje tillfälle. Strålbehandlingen kombineras många gånger med läkemedel och framför allt cytostatika.
Brakyterapi
En mindre vanlig metod för strålbehandling är brakyterapi. Då placeras ett risgrynsstort korn av ett radioaktivt ämne i en kateter mitt för tumören. Behandlingen upprepas två till tre gånger med en veckas mellanrum. Varje behandling tar några minuter åt gången.
Fördelen med brakyterapi är att det blir en mycket hög stråldos närmast strålkällan, det vill säga i tumören, men inte i den friska omgivande vävnaden. Metoden används främst till patienter som sedan tidigare har genomgått strålbehandling av lungan.
Cytostatika är läkemedel som angriper framför allt celler som håller på att dela sig.
En fördel med cytostatika och andra läkemedel är att medlet förs ut med blodet och därför kan nå även cancerceller som spridit sig i kroppen.
Behandlingen brukar resultera i remission, det vill säga att cancern krymper rejält.
Det ses i synnerhet hos patienter med småcellig lungcancer som inte tidigare har fått cytostatika. Hos några patienter försvinner cancern helt.
Flera vetenskapliga studier har visat att cytostatika förlänger livet för patienter med lungcancer. Ett antal patienter kan också botas och bli helt fria från sjukdomen.
I dag har man möjlighet att behandla icke-småcellig lungcancer med specifika signalhämmare av cancercellernas tillväxt, så kallade EGFR-tyrosinkinashämmare.
De här läkemedlen i tablettform är effektiva mot tumörer där just signalmolekylen EGFR är förändrad, muterad.
Därför är det viktigt att analysera EGFR i tumören inför den här behandlingen där en del kan svara mycket bra.
Nu finns också en grupp av läkemedel, som kallas ALK-hämmare och ROS1-hämmare. De verkar mot en speciell, ovanlig form av icke-småcellig lungcancer som hämmar en annan signalväg i tumörcellerna.
Dock är det endast ett mindre antal som har nytta av den här behandlingen. Det är därför viktigt att analysera om denna signalväg finns i tumören för att kunna ge rätt behandling till rätt person.
Detta gäller även andra mer ovanliga molekylförändringar (förändring av signalvägen BRAF) i tumörceller som nyligen godkänts för behandling.
För en del med nydiagnostiserad och avancerad icke-småcellig lungcancer (stadium III och IV) finns i dag möjlighet att behandla med läkemedel som hämmar tillväxten av tumörens blodkärl.
I dag är immunterapi en del av rutinbehandlingen vid icke-småcellig lungcancer. Både som förstahandsalternativ vid första linjens behandling och vid återfall.
Nyligen har även immunterapi godkänts för behandling vid småcellig lungcancer.
Det är framför allt så kallade PD-1 eller PD-L1-hämmare som stärker immuncellernas förmåga att angripa tumörcellerna som fått en etablerad plats i behandlingen.
Men även en andra typer av immunterapi är under utvärdering för att i kombination med PD-1 hämmare öka behandlingseffekten.
De här läkemedlen kan användas ensamma eller tillsammans med cytostatika vid framför allt vid spridd lungcancer. Men även som tillägg till strålbehandling eller operation vid lokalt avancerad lungcancer.
Immunterapi kan ha en mycket god effekt hos många patienter.
Identifiering av biomarkörer i tumören som kan förutsäga behandlingseffekten av målinriktad behandling och immunterapi ökar precisionen i behandlingsvalet.
Det ger även möjligheter till individanpassad terapi hos en ökande andel patienter.
Därför krävs i många fall analys med PD-L1 testning eller av andra molekyler innan en sådan behandling påbörjas.
Personliga berättelser & forskning
Hur vanligt är lungcancer?
Varje år får cirka 4 500 personer diagnosen lungcancer. De flesta patienterna är mellan 60 och 80 år. Färre än fem procent är under 50 år vid diagnos.
Läs mer om statistik för lungcancer
Hur ser prognosen ut?
Prognosen vid lungcancer har under senare år blivit allt bättre. I dag ser vi många långtidsöverlevare. Vi börjar se att det finns möjlighet till bot av även en avancerad lungcancer.
Men prognosen varierar mellan olika individer. Chansen att överleva beror på många faktorer. De viktigaste är tumörens storlek och eventuella spridning, tumörtyp, biologiska egenskaper, patientens allmäntillstånd och ålder.
Prognosen är fortfarande något sämre än för många andra cancersjukdomar. En förklaring till den förhöjda dödligheten vid lungcancer är att många har långt gången sjukdom vid diagnos.
Även andra rökrelaterade kroniska sjukdomar, till exempel KOL eller hjärtkärlsjukdom, försvårar behandlingen.
Relativ överlevnad över tid
Lungcancer relativ 5- respektive 10-årsöverlevnad 1980-2020 i procent. Ålderstandardisering enligt Cancer Survival Standard.
Källa: Socialstyrelsen
Grafen visar hur många procent som beräknas leva fem respektive tio år efter att ha fått sin cancerdiagnos.
Orsaker till lungcancer
Enligt beräkningar som har gjorts går 6 av 10 lungcancerfall att förebygga.
Den vanligaste orsaken till lungcancer är rökning. Rökning ökar risken för alla de olika formerna av lungcancer. Men det är särskilt tydligt för skivepitelcancer och småcellig lungcancer.
Rökning under behandlingen riskerar att försämra effekten av behandlingen samt ge mer biverkningar.
Passiv rökning är också en riskfaktor. Det vill säga när man inte röker själv utan utsätts för cigarettrök av andra.
Även asbest, ämnen i arbetsmiljön och joniserande strålning (till exempel radon i bostadshus) kan öka risken för lungcancer. Det gäller även bilavgaser och industriutsläpp. Särskilt om de kombineras med rökning.
Det är till väl känt att kombinationen av asbest och rökning eller radon och rökning ger en mycket större riskökning än asbest, radon och rökning var för sig.
Kvinnornas andel bland lungcancerpatienterna ökar stadigt i takt med att de efter många års tobaksbruk kommer upp i övre medelåldern. Fler kvinnor än män insjuknar nu i sjukdomen.
Rehabilitering vid lungcancer
Redan när du fått besked om att du har lungcancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt.
Andnöd är något som framför allt drabbar patienter med lungcancer eller metastaser i lungorna. Eftersom andnöd är starkt ångestframkallande ska den diagnostiseras och behandlas skyndsamt.
Du bör få träffa både en fysioterapeut och en arbetsterapeut för att få råd och instruktioner om andningsteknik, hjälpmedel med mera.
Din kontaktsjuksköterska har ansvar för att planera och samordna din rehabilitering.
Läs mer om cancerrehabilitering
Efterkontroll vid lungcancer
Om du har fått en botande behandling mot lungcancer ska du följas upp för att tidigt hitta återfall och för att få den rehabilitering som du behöver.
Hur ofta du kontrolleras varierar beroende på vilken typ av lungcancer du hade, vilket stadium den var i och vilken behandling du har fått.
Även ditt allmänna tillstånd, andra sjukdomar som du kanske har och ditt behov av rehabilitering kan påverka hur ofta du ska följas upp.
De två till tre första åren brukar kontrollerna vara lite tätare med skiktröntgen och läkarbesök var fjärde till var sjätte månad. En del personer kan avsluta sina kontroller efter tre år medan andra följs upp i fem år.
Om du får nya symtom från luftvägarna som hosta eller andnöd ska du söka vård.
Du bör också söka vård om du utan anledning går ner i vikt, hostar blod, svettas nattetid, vid lunginflammation, längre tids heshet utan förklaring eller smärtor i bröstet eller skuldrorna.
Standardiserade vårdförlopp
Inom svensk sjukvård finns så kallade standardiserade vårdförlopp (SVF) för en rad olika cancerdiagnoser. Lungcancer är en av dem. SVF är en plan för vilka undersökningar som ska göras och hur snabbt det ska gå från misstanke om cancer till start av första behandling.
Syftet med SVF är att minska onödig väntan och ovisshet för den som är drabbad.
Läs om standardiserade vårdförlopp för lungcancer
Vanliga frågor & svar
Vi har samlat vanliga frågor och svar om lungcancer. Till exempel hur många som drabbas, vilka symtomen är hur forskningsläget ser ut.
Vanliga frågor & svar om lungcancer
Vart kan jag vända mig?
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Lungcancerföreningen
Lungcancerföreningen är en ideell patientorganisation som är till för patienter och närstående. Kontaktpersonsverksamhet finns.
- Webbadress till Lungcancerföreningen
- Telefon: 020-885533
Efter cancerbeskedet
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Kontaktsjuksköterska
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
Stöd till närstående
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Källor:
Kunskapsbanken, RCC
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin.se
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Till forskarna som söker svar
Hur fungerar lungorna?
Lungornas viktigaste uppgift är att förse blodet med syre och att avlägsna koldioxid.
Lungorna är uppbyggda av elastisk bindväv, så att de kan utvidgas som en ballong när vi andas in och dras samman när vi andas ut.
Lungvävnaden är ömtålig och far illa av smutsig, kall och torr luft. Därför fungerar näsan, luftstrupen och luftrören som en luftkonditioneringsanläggning som renar, värmer upp och fuktar luften.
Utrymmet mellan lungorna kallas mediastinum. Där finns lymfkörtlar, viktiga blodkärl (bland annat stora kroppspulsådern), hjärtat, matstrupen och luftstrupen.
Luftstrupen delar sig i två luftrör, bronker, ett till vardera lungan. Inne i lungorna förgrenas luftrören i allt mindre gångar. De allra minsta slutar i små blåsor, alveoler.
Varje lunga har miljontals små alveoler. Runt varje alveol finns många kapillärer, som är den minsta typen av blodkärl. Både alveolerna och kapillärerna har mycket tunna väggar så att exempelvis syre och koldioxid kan passera.
När blodet rinner genom kapillärerna tar de röda blodkropparna upp syre från inandningsluften i alveolerna. Blodet transporterar sedan runt syret till kroppens alla celler. Samtidigt lämnar det ifrån sig koldioxid som försvinner med luften vi andas ut.
Artiklar lungcancer
Hittade du informationen du sökte?
Om cancer
