Bröstcancer

Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom – cirka 20 kvinnor insjuknar varje dag. Sjukdomen drabbar framför allt medelålders och äldre. Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena. Det beror främst på att allt fler fall upptäcks tidigt, och på att behandlingsmetoderna blivit bättre.

14 mars 2014

1: lymfkörtlar, 2: muskelvävnad, 3: mjölkkörtel, 4: mjölkgång, 5: fettvävnad.
I kvinnobröstet finns ett stort antal mjölkkörtlar där modersmjölken bildas. Varje mjölkkörtel har en mjölkgång som mynnar i bröstvårtan. I övrigt består bröstet mest av fett och bindväv. I 50-årsåldern tillbakabildas mjölkkörtlarna och ersätts så småningom av fett. Se stor bild

Illustration: Roland Klang

Bröstcancer drabbar framför allt medelålders och äldre kvinnor. Medianåldern för insjuknande är 64 år. Färre än fem procent är under 40 år.

Totalt ställs omkring drygt 57 000 cancerdiagnoser varje år i Sverige. Av dessa är över 8000 bröstcancerdiagnoser. Cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor är bröstcancer, som därmed är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Cirka 20 kvinnor insjuknar varje dag.

Män kan också få bröstcancer även om det är ovanligt. Cirka 40-tal män i Sverige får varje år denna diagnos. Behandling och prognos är desamma som vid bröstcancer hos kvinnor.

Här får du råd inför läkarbesöken

Sjukdomstecken

Knöl i bröstet är det vanligaste symtomet.
Andra symtom kan vara:

Smärta och ömhet

Smärta och ömhet i brösten är inte vanliga symtom vid bröstcancer utan har oftast helt normala hormonella orsaker.

Olika former av bröstcancer

Det finns flera olika former av bröstcancer. I de flesta fall börjar cancern i mjölkgångarnas celler, så kallad ductal cancer, men cancer kan också uppstå i mjölkkörtlarna, så kallad lobulär cancer. I enstaka fall har cancern sitt ursprung i den bindväv som finns mellan mjölkkörtlarna.

Cancercellerna kan vara mer eller mindre snabbväxande hos olika kvinnor. Det finns bröstcancer som växer mycket långsamt och bröstcancer som växer mycket snabbt, och alla varianter däremellan.

Med en punktion från tumören kan man erhålla viktig information om dess biologiska egenskaper som hormonkänslighet (östrogen och progesteron), HER2-status (positiv eller negativ) och uppgift om hur fort tumörcellerna delar sig.

Läs mer om vad cancer är

Undersökningar

För att läkaren säkert ska kunna ställa diagnos brukar man kombinera tre olika metoder: klinisk undersökning, mammografi/ultraljud och och finnålspunktion (cytologi). Ibland behövs en mellannålsbiopsi för att få säker diagnos.  I enstaka fall kan undersökning med magnetkamera bli aktuell.

Klinisk undersökning innebär bland annat att läkaren noggrant inspekterar och känner igenom brösten och lymfkörtlarna i armhålan och på halsen.

Mammografiundersökning (bröströntgen) och ibland även ultraljud görs. På röntgenbilden kan man med ganska stor säkerhet skilja ofarliga, godartade tumörer från elakartade cancertumörer. Man kan även upptäcka tumörer som är så små att de ännu inte kan kännas.

Finnålspunktion (cytologi) innebär att läkaren gör en punktion med en särskild spruta och suger ut celler från den misstänkta tumören. Cellerna undersöks sedan i mikroskop och på så sätt kan man avgöra om det rör sig om en godartad eller elakartad förändring. Ibland räcker det inte att suga ut celler från tumören utan man måste ta ett större prov, en så kallad mellan- eller grovnålsbiopsi.
I enstaka fall kan man bli tvungen att göra en mindre operation för att få en säker diagnos.

Olika stadier

  • Stadium 0 eller cancer in situ (cancer på platsen) innebär att cancern endast växer i de cellager där den uppstått. Det är en mycket tidig cancerform som kan betraktas som ett förstadium till bröstcancer.
  • Stadium I innebär att tumören är mindre än två centimeter i diameter när den upptäcks och att cancern inte spridit sig till lymfkörtlarna.
  • Stadium II är tumören två till fem centimeter och även lymfkörtlarna kan vara angripna.
  • Stadium III avser tumörer som är större än fem centimeter eller om mer omfattande spridning till lymfkörtlar i armhålan finns.
  • Stadium IV innebär att cancern spridit sig och bildat dottertumörer, metastaser i andra delar av kroppen.

Behandlingar

Bröstcancer behandlas främst med kirurgi (operation). Andra vanliga behandlingar är strålbehandling, hormonell behandling och cytostatikabehandling som ges för att minska risken att sjukdomen kommer tillbaka. För en speciell typ av bröstcancer, HER2-positiv, är behandling med trastuzumab oftast aktuell.

Kirurgi

En vanlig operation i dag innebär att enbart den del av bröstet som innehåller tumören med omgivande vävnad opereras bort, så kallad bröstbevarande kirurgi och att den så kallade portvaktskörteln (sentinel node) identifieras. Portvaktskörteln analyseras under pågående operation och om det inte finns tumörceller i den avstår man från att ta ut fler körtlar.

Om det finns tumörceller i portvaktskörteln så avlägsnas ytterligare ett tiotal av de lymfkörtlar som finns i armhålan. Detta gör man för att kunna bedöma sjukdomens stadium och kunna erbjuda den mest optimala behandlingen.
I många fall behöver inte hela bröstet avlägsnas. Vid större tumörer, flera olika tumörer i bröstet, eller om kvinnan själv så önskar, tas dock hela bröstet bort.

Om en del av bröstet tas bort bör bröstet strålbehandlas efter operation. Syftet är att oskadliggöra de små cancerförändringar eller förstadier till cancer som kan finnas i den del av bröstet som lämnats kvar.

Innan operation får du genomgå en del rutinundersökningar, till exempel hjärtundersökning (EKG) och ibland även hjärt-och lungröntgen.
Operationen sker i narkos och brukar ta någon timme. När du vaknar efter narkosen kan du känna dig trött och lite illamående. Över operationssåret har du ett förband och det kan kännas stelt och göra ont. Du kan ha fått en plastslang under huden som samlar upp vätska från såret i en liten flaska, ett så kallat drän, som tas bort efter några dagar.

Hur länge du stannar på sjukhuset efter operationen kan variera från ett till ett par dygn. Ibland kan det vara nödvändigt att stanna ytterligare ett par dagar.

Det vanligaste är att man ett par veckor efter operationen får komma på återbesök till kirurgen. Besked om resultatet från den mikroskopiska analysen som gjorts av tumören kan dock dröja ytterligare några veckor. Analysen visar om tumören är borttagen med god marginal, typ av bröstcancertumör, om det finns tumörceller i borttagna lymfkörtlar, hur snabbt tumörcellerna delar sig, hormonkänslighet, HER2-status (positiv eller negativ) och tumörens malignitetsgrad.

Hur länge du blir sjukskriven beror på hur du mår, vilken typ av arbete du har och andra faktorer som kan ha betydelse för arbetsförmågan.

Komplikationer efter operation

Ibland kan det någon vecka efter operationen bildas vätska, serom, under såret. Det visar sig som en svullnad i armhålan eller på bröstkorgsväggen och beror oftast på att det läcker lymfvätska från lymfkärl som delats i samband med operationen. För att få bort svullnaden kan det bli nödvändigt att punktera den med en nål och suga ut vätskan. Ingreppet är så gott som smärtfritt, men kan behöva upprepas flera gånger.

Om lymfkörtlar i armhålan opererats bort, kan du till en början få svårt att röra armen i axelleden. För att inte axeln ska stelna till, är det viktigt att du tränar rörligheten. Din sjukgymnast ger tips om lämpliga rörelser.

Lymfödem

Besvär som tyngdkänsla, molvärk, spänning och svullnad i armen på den opererade sidan kan uppstå efter operationen.

Armsvullnaden, som också kallas lymfödem, beror på att operationen – särskilt i kombination med strålbehandling – skadat lymfkärl och lymfkörtlar så att lymfflödet från armen och bröstkorg försvårats.

Får du besvär med lymfödem, kontakta din läkare eller sjukgymnast för behandling och rådgivning.

Se en film om operation av lymfödem

På den sidan där lymfkörtlarna i armhålan tagits bort har du en ökad risk för infektion. Blodprov eller vaccinationer bör därför i första hand tas på den icke-opererade sidans arm. Du bör även försöka undvika skador och sår på handen eller armen på operationssidan.

Om du får symtom på infektion i handen, armen eller bröstet ska du genast kontakta sjukvården. Symtomen kan vara rodnad, värmeökning, svullnad och ibland hög feber. Infektionen kallas för rosfeber och behandlas med antibiotika.
Läs mer om lymfödem

Strålbehandling

Syftet med strålbehandlingen är att minska risken för återfall och/eller en ny tumör i bröstet. Strålbehandling minskar även risken att avlida av bröstcancer. Strålbehandlingen är ett komplement till operationen och ska döda de cancerceller som kan finnas kvar i eller kring operationsområdet. I vissa fall behövs ingen strålbehandling alls. Ibland bestrålas bara själva operationsområdet och i andra fall även de lymfkörtlar som finns i armhålan, kring nyckelbenet och utefter bröstbenet. Den vanligaste typen av strålbehandling är dock den som ges mot bröstet efter bröstbevarande kirurgi.

Strålbehandlingen ska påbörjas först när operationssåret har läkt. När även cytostatikabehandling ska ges påbörjas strålbehandlingen vanligen efter avslutad cytostatikabehandling. Strålbehandlingen sker på någon av de onkologiska kliniker som finns i Sverige.

Ibland kan huden bli röd och irriterad av strålbehandlingen. Du bör i framtiden vara försiktig med att sola det hudområde som blivit strålbehandlat eftersom huden kan vara mycket känslig och lätt blir bränd.
Läs mer om strålbehandling

Hormonell behandling

Mellan 70 och 80 procent av alla bröstcancertumörer är hormonkänsliga och således beroende av kvinnliga könshormoner, framför allt östrogen, för att växa. I analysen som görs av tumören efter operation framgår om tumörcellerna är beroende av östrogen eller inte.

Om tumören är hormonberoende kan antihormoner, läkemedel som blockerar östrogenets effekt eller minskar östrogennivån, ges för att minska risken för återfall. Biverkningarna av sådana läkemedel brukar vara lindriga. Kvinnor under cirka 60 år brukar få ökade klimakteriebesvär med blodvallningar och sköra slemhinnor i underlivet.

Flera pågående studier har visat att aromatashämmare, medel som sänker östrogennivåerna hos kvinnor i klimakteriet, gör stor nytta som förebyggande behandling. Dessa aromatashämmare rekommenderas i vissa fall i stället för de som blockerar östrogenets effekt. Aromatashämmare kan dock endast användas av kvinnor som är i ett permanent klimakterium.

För de yngre kvinnorna som fortfarande menstruerar kan i vissa fall hämning av östrogenproduktionen i äggstockarna göras med GNRH analog. Tamoxifen är förstahandsval till de yngre kvinnorna med hormonkänslig tumör.

Cytostatika

Cytostatika, cellhämmande läkemedel, används mot vissa former av bröstcancer, både för att förebygga återfall (recidiv) av sjukdomen och för att behandla sjukdom som spridit sig i kroppen. I vissa fall är tumören i bröstet så stor eller växer på ett sådant sätt att den inte genast går att operera bort. Ibland vill man minska tumören med cytostatika så att bröstbevarande kirurgi kan utföras.

Cytostatikabehandlingen pågår vanligen i fem månader efter operation. Den vanligaste typen av behandling kallas FEC. Nyare mediciner av typen  taxaner ingår ofta i kombination med FEC. 
Läs mer om cytostatikabehandling

Monoklonala antikroppar

Trastuzumab är en monoklonal antikropp, som nästan alltid ges till kvinnor som är opererade för en tumör som är HER2 positiv. I vissa fall ges det samtidigt med cytostatika (docetaxel) men annars ges trastuzumab efter avslutad behandling med FEC kurer. Trastuzumabbehandling pågår i de flesta fallen under ett år.

Det finns en nyare monoklonal antikropp, pertuzumab, som i studier där kvinnor med spridd HER2-positiv bröstcancer ingått har visat goda resultat i kombination med både cytostatika och trastuzumab.
Läs om att delta i en forskningsstudie

Bröstprotes och bröstrekonstruktion

Alla bröstopererade kvinnor har rätt att kostnadsfritt få en bröstprotes. Vänta med att prova ut den definitiva protesen tills operationssåret är helt läkt. Under tiden kan du få en tillfällig protes av vadd. Proteserna kan oftast bäras i en vanlig behå.

Om du så önskar kan du som fått hela bröstet bortopererat komma i fråga för en plastikkirurgisk operation, en så kallad bröstrekonstruktion. En sådan operation görs ofta i flera omgångar. Bröstrekonstruktion kan göras med flera olika metoder.

Bröstrekonstruktionen påbörjas vanligen något år efter bröstcanceroperationen. Ibland kan den dock göras tidigare, även i samband med att bröstet opereras bort.

Orsaker till bröstcancer

Vad som orsakar bröstcancer är inte klarlagt. Sannolikt uppstår sjukdomen genom ett komplicerat samspel mellan en mängd olika riskfaktorer såsom arvsanlag, hormonbalans och yttre miljöfaktorer. Vissa faktorer ökar alltså risken men kan inte ensamma orsaka sjukdomen.

Hormonella faktorer

Hormonella faktorer anses spela en viktig roll för uppkomsten av bröstcancer. Bröstkörteln står under starkt inflytande av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Risken för bröstcancer ökar med antalet menstruationscykler under livet. Risken är alltså högre för kvinnor som får sin första menstruation tidigt och för kvinnor vars menstruationer upphör vid hög ålder. På motsvarande sätt anses fullgångna graviditeter och amning i minst sex månader ha en skyddande effekt. Risken för bröstcancer är lägre för kvinnor som tidigt fått barn och för kvinnor som fött många barn.

P-piller och hormonbehandling

Studier har visat att risken för bröstcancer är lätt förhöjd för kvinnor som äter p-piller. Den ökade risken försvinner när kvinnan slutat ta p-pillren. Även östrogenbehandling i samband med och efter klimakteriet innebär en viss ökad risk och den risken ökar med tiden som hormonbehandlingen pågår. För kvinnor med svåra övergångsbesvär är hormonbehandling motiverad, men rekommendationen är att man prövar att sätta ut behandlingen förslagsvis en gång per år.

Livsstil

Flera olika studier har visat att övervikt och fetma efter klimakteriet samt alkoholkonsumtion ökar risken för bröstcancer och att motion har gynnsam verkan och minskar risken.

Ärftlighet

Ärftliga faktorer har viss betydelse för uppkomsten av bröstcancer. Kvinnor som har en mor eller syster som haft bröstcancer har två till tre gånger högre risk än normalt att själva få sjukdomen. Om både modern och en syster haft bröstcancer ökar risken ytterligare. På senare år har man hittat speciella bröstcancergener som orsak till några procent av all bröstcancer.
Om det i din släkt finns flera fall av bröst- eller äggstockscancer så kan du få genetisk rådgivning. Om du vill det, be din doktor om en remiss till en mottagning för ärftlig cancer. Sådana mottagningar finns på universitetssjukhusen.

Prognos

Chansen att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena. Detta beror framför allt bero på att allt fler fall av bröstcancer upptäcks i tidiga stadier samt på förbättrade behandlingsmetoder.

Statistiskt sett är prognosen bäst för kvinnor vars tumör upptäcks i tidiga stadier. Om tumören spridit sig ut i kroppen ges behandling för att försöka bromsa upp sjukdomsutvecklingen och hålla sjukdomen i schack. Det finns exempel på kvinnor som lever länge även med avancerad, spridd bröstcancer.

Bröstcancer är en individuell sjukdom och bröstcancer hos olika kvinnor kan ha mycket olika prognos . Det som gäller för den ena behöver inte gälla för den andra.

Spridd bröstcancer

Om en bröstcancerbehandlad kvinna får återfall i sjukdomen är det antingen som en tumör i eller kring bröstet eller i form av fjärrmetastaser. Metastaserna sitter oftast i skelett, lever eller lunga. Det finns många möjligheter att behandla spridd bröstcancer. Aktuella behandlingar kan vara cytostatika, antihormoner, strålbehandling eller monoklonala antikroppar. Behandlingarna kan ges i olika kombinationer. Många kvinnor med spridd bröstcancer lever ett gott liv under många år samtidigt som de genomgår flera olika behandlingsregimer.

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har en cancersjukdom är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Läs mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

Få svar på dina frågor

Om du inte hittat svaren på dina frågor kan du leta vidare under Frågor och svar om bröstcancer. Du kan också ringa Cancerfondens informations- och stödlinje på 020-59 59 59 eller skriva till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje

Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, BRO, har ett stort antal medlemmar och föreningar på olika platser i landet. Organisationen har bland annat kontaktverksamhet för kvinnor som nyligen fått diagnos. Läs mer på www.bro.org.se

14 mars 2014
Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska

Sidansvarig

Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska skicka e-post

Författare

Anders Nystrand, leg läkare och medicinjournalist

Granskning

Elisabet Lidbrink, överläkare, Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm