Äggstockscancer

Varje år drabbas cirka 700 kvinnor i Sverige av äggstockscancer. De flesta som insjuknar är mellan 40 och 70 år. Sjukdomen kallas ibland för bukens tysta tumör eftersom symtomen brukar vara vaga i början.

7 februari 2013

Illustration: Roland Klang
1: äggledare, 2: äggstock, 3: livmoderkropp, 4:  livmoderhåla, 5: livmoderhals, 6: slida.
Livmodern sitter i bäckenet bakom urinblåsan och påminner om ett päron till både form och storlek. Längst ner finns livmoderhalsen. Läs mer om äggstockarna

De flesta kvinnor som insjuknar i äggstockscancer är mellan 40 och 70 år. Varje år drabbas cirka 700 kvinnor i Sverige av äggstockscancer eller ovarialcancer som sjukdomen också kallas. Det är den näst vanligaste gynekologiska cancerformen efter livmoderkroppscancer. Ibland kallas sjukdomen också för bukens tysta tumör, då diagnos ofta ställs sent, eftersom symtomen initialt ofta är vaga. Tack vare förbättrade behandlingsmetoder blir allt fler kvinnor framgångsrikt behandlade.

Om gynekologisk cancer

Varje år drabbas cirka 2 800 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer, det vill säga äggstockscancer, livmoderkroppscancer och livmoderhalscancer. Sjukdomarna skiljer sig åt när det gäller symtom, behandling och prognos och därför finns fakta uppdelade under olika rubriker på Cancerfondens webbplats.

Inom begreppet gynekologisk cancer ryms också de sällsynta cancerformer som uppstår i slidan och på blygdläpparna hos cirka 200 kvinnor om året, varav de flesta har fyllt 75 år. Prognosen är relativt god och de här cancerformerna kan ofta både opereras och strålbehandlas med framgång.
Mer om vad cancer är
Här får du råd inför läkarbesöken

Sjukdomstecken

Äggstockscancer har ett smygande förlopp och ger sällan några typiska symtom som kan leda till tidig upptäckt. Diffus magvärk och en svullnadskänsla i buken kan vara första tecknet på att något är fel. Det kan vara svårt att få igen blixtlåset i kjolen eller byxorna, trots att man inte gått upp i vikt. Svullnaden kan även ge en rad andra effekter, till exempel kan trycket öka mot både urinblåsa och tarm, så att man får tätare trängningar.

Eftersom äggstockarna ligger fritt i bukhålan kan en tumör växa sig ganska stor innan den ger några kännbara symtom. Godartade cystor och godartade muskelknutor i livmodern, myom, kan ge liknande symtom som vid äggstockscancer. Dessa cystor och knutor är inte farliga, men om de växer sig stora brukar man ta bort dem.

Olika former av äggstockscancer

Det finns många olika slags äggstockstumörer, vilket i sin tur beror på att äggstockarna innehåller många olika typer av celler och vävnader. Utöver godartade och elakartade tumörer kan det finnas de som är varken det ena eller det andra, så kallade borderlinetumörer.

Undersökningar

För att upptäcka äggstockscancer görs först en gynekologisk undersökning, som kompletteras med en ultraljudsundersökning av organen i bäckenet (livmoder, äggledare och äggstockar). En datortomografi (skiktröntgen) av bukhålan och bäckenet kan också vara av nytta för att ställa diagnos och för att kartlägga eventuell spridning.

Om dessa undersökningar tyder på att det handlar om äggstockscancer görs ofta en bukoperation för att diagnosen ska bli helt säker. Under pågående operation kan kirurger ta vävnadsbitar från suspekt tumörvävnad och skicka till patologen för snabbdiagnostik, så kallat fryssnitt. Detta innebär att vävnadsprovet fryses ner, snittas, färgas och undersöks. Denna provtagning kan skilja en godartad tumör från en elakartad och ha betydelse för ingreppets omfattning.

Olika stadier av äggstockscancer

Med utgångspunkt i vad läkarna funnit under operationen brukar sjukdomen delas in i fyra stadier, beroende på hur mycket den har hunnit sprida sig.

  • Stadium I: tumören finns enbart i den ena eller båda äggstockarna.
  • Stadium II: tumören har spridit sig i bäckenet.
  • Stadium III: tumören har spridit sig till övre delen av bukhålan.
  • Stadium IV: tumören har spridit sig till organ utanför bukhålan.

Behandlingar

Det finns flera olika behandlingsmetoder för äggstockscancer. Vilken behandling du får, beror på i vilket stadium sjukdomen befinner sig och vilken typ av cancerceller som tumören består av.

Vanligen behandlas äggstockscancer med kirurgi efterföljt av cytostatika (cellgifter). Om läkarna inte kunnat ta bort all tumörvävnad under den första operationen kan det bli aktuellt med ännu en bukoperation. I framtiden kan det även bli aktuellt med så kallade riktade behandlingsmetoder: antikroppar och småmolekylära behandlingar.

Kirurgi

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

Eftersom varken de godartade tumörerna eller borderline-tumörerna brukar sprida sig i kroppen kan det i de fallen räcka med en mindre operation då endast den angripna äggstocken tas bort. Hos de flesta kvinnor med äggstockscancer brukar man behöva ta bort båda äggstockarna liksom livmodern. Cancern är vid diagnostillfället ofta spridd i bukhålan. Då opereras en så stor andel av tumörförändringarna som möjligt bort. Om man inte kunnat ta bort all tumörvävnad vid det första ingreppet kan det bli aktuellt med ytterligare en bukoperation.

Cytostatikabehandling

Cytostatika är läkemedel som angriper celler som håller på att dela sig. Olika cytostatika stör cellernas delning på olika sätt, därför kombineras ofta flera olika cytostatika för att få bättre behandlingseffekt.

Behandlingen ges vanligtvis i form av dropp i en blodåder, intravenöst, med tre till fyra veckors mellanrum. Vanligen ges sex till åtta behandlingar.

Eventuella biverkningar kan vara trötthet, illamående, håravfall, blodbrist och ett tillfälligt försvagat immunförsvar. Orsaken till biverkningarna är att inte bara cancerceller utan också normala friska celler som delar sig ofta påverkas av läkemedlet. När behandlingen är avslutad försvinner besvären och håret växer ut igen.
Mer om cytostatikabehandling
Om att delta i en forskningsstudie

Framtida behandlingsmetoder

Så kallat riktade (målsökande) behandlingsmetoder håller nu på att testas inom forskningen, men än är de inte en del av vardagssjukvården. Dit hör behandling med monoklonala antikroppar och små molekyler som mer specifikt riktas mot cancercellerna.

Tumörmarkörer

Det finns en speciell markör, ett protein, som äggstockscancer kan utsöndra. Denna tumörmarkör kallas CA125 och halten i blodet kan mätas med ett enkelt test. Cirka 80 procent av äggstockstumörerna utsöndrar detta protein.
CA125 används för att bedöma behandlingens effekt. Vid god effekt sjunker markörvärdet under cytostatikabehandlingen. Ibland kan det också vara av värde att följa CA125 efter avslutad behandling.

Livet efter behandling

Varken äggstockar eller livmoder är livsviktiga organ.De flesta kvinnor som får gynekologisk cancer har passerat den barnafödande åldern. Trots det är det naturligt att känna saknad efter sina äggstockar och sin livmoder.

När det gäller kärlekslivet handlar det kanske mer om känslor än om tekniska hinder. Torra slemhinnor och förkortad slida kan verka hämmande innan man lärt sig hur man ska göra för att förbereda sig för att ta upp den sexuella samvaron igen.

Yngre kvinnor, som fortfarande menstruerar, kan få plötsliga övergångsbesvär när äggstockarna tagits bort, eftersom de då kommer i klimakteriet. Vanliga övergångsbesvär är svettningar, blodvallningar, torra och sköra slemhinnor i underlivet samt humörförändringar.

Även äldre kvinnor kan känna av dessa problem efter behandlingen. Diskutera dina eventuella besvär med behandlande läkare så att ni tillsammans kan komma fram till vilken behandling som kan lindra besvären.

Många kvinnor kan efter behandling för gynekologisk cancer besväras av kvarstående symtom från tarmen med tätare trängningar eller på andra sätt ändrade avföringsvanor. Tala med din läkare eller sjuksköterska - hjälp finns att få

Sex och samlevnad

Behandlingen behöver inte inverka negativt på det sexuella samlivet. Men det behövs både kunskap och lyhördhet. Tala igenom eventuella problem med din partner och använd gärna den expertis som finns på sjukhuset. Alla människor har en sexualitet och även om du inte har någon partner för tillfället kan du få dina funderingar och frågor belysta i samtal med sjukvårdspersonalen.
Mer om sex och samlevnad

Orsaker till äggstockscancer

Ingen kan riktigt svara på varför vissa kvinnor får äggstockscancer. Man tror att de kvinnliga könshormonerna har en viss betydelse, eftersom kvinnor som fött många barn eller som använt p-piller av kombinationstyp har en minskad risk.
I vissa fall finns ett ärftligt samband mellan bröstcancer och äggstockscancer, vilket beror på att vissa genetiska förändringar (mutationer) innebär en ökad risk för båda dessa cancerformer hos en och samma person.
Äggstockscancer är vanligare i industrialiserade länder än i fattiga utvecklingsländer. De nordiska länderna, däribland Sverige har de högsta insjuknandesiffrorna i världen i äggstockscancer.

Prognos

Tack vare allt effektivare behandling efter operation blir allt fler kvinnor friska och återvänder till normala liv. Prognosen är sämre om sjukdomen är spridd till andra organ. Dock går det även vid mer avancerad sjukdom ofta att hålla denna under kontroll under en längre tid. Syftet med behandlingen blir då att symtomen inte ska inverka för mycket på livskvaliteten.

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

Få svar på dina frågor

Ring Cancerfondens informations- och stödlinje 020-59 59 59, eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Cancerfondens informations- och stödlinje

Patientföreningar:

Gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation, Gynsam, för stöd och råd.
Läs mer på www.gynsam.se
Nätverket för gynekologisk cancer
Läs mer på www.gyncancer.se

7 februari 2013
Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska

Sidansvarig

Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska skicka e-post

Originaltext

Gun Leander, medicinjournalist

Granskning

Elisabet Hjerpe, bitr. överläkare, Radiumhemmet Gyn, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm