De flesta kvinnor som insjuknar i äggstockscancer är mellan 40 och 70 år. Varje år drabbas cirka 800 kvinnor i Sverige av äggstockscancer eller ovarialcancer som sjukdomen också kallas. Det är den näst vanligaste gynekologiska cancerformen efter livmoderkroppscancer. Ibland kallas sjukdomen också för bukens tysta tumör, då diagnos ofta ställs sent med vaga symtom till en början. Men tack vare förbättrade behandlingsmetoder är det alltfler kvinnor som blir framgångsrikt behandlade.
Äggstockscancer är vanligare i industrialiserade länder än i utvecklingsländer. De nordiska länderna, däribland Sverige, har de högsta insjuknandesiffrorna i världen i äggstockscancer.
(Upp)Om gynekologisk cancer
Varje år drabbas cirka 2 600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer, det vill säga äggstockscancer, livmoderkroppscancer och livmoderhalscancer. Sjukdomarna skiljer sig åt när det gäller symtom, behandling och prognos och därför finns fakta uppdelade under olika rubriker på Cancerfondens webbplats.
Inom begreppet gynekologisk cancer ryms också de sällsynta cancerformer som uppstår i slidan och på blygdläpparna hos cirka 200 kvinnor om året, varav de flesta har fyllt 75 år. Prognosen är relativt god och de här cancerformerna kan ofta både opereras och strålbehandlas med framgång.
Mer om vad cancer är
Här får du råd inför läkarbesöken
(Upp)Sjukdomstecken
Äggstockscancer har ett smygande förlopp och ger sällan några typiska symtom som kan leda till tidig upptäckt. Diffus magvärk och en svullnadskänsla i buken kan vara första tecknet på att något är fel. Det kan vara svårt att få igen blixtlåset i kjolen eller byxorna, trots att man inte gått upp i vikt. Svullnaden kan även ge en rad andra effekter, till exempel kan trycket öka mot både urinblåsa och tarm, så att man får tätare trängningar.
Eftersom äggstockarna ligger fritt i bukhålan kan en tumör växa sig ganska stor innan den ger några kännbara symtom. Godartade cystor och godartade muskelknutor i livmodern, myom, kan ge liknande symtom som vid äggstockscancer. Dessa cystor och knutor är inte farliga, men om de växer sig stora brukar man ta bort dem.
(Upp)Ingen trodde på mig
När de svenska läkarna vägrade att operera henne, och i stället bad henne ta farväl av familjen, påbörjades en resa ut i Europa. Med familjens sparkapital och påstridiga anhöriga landade 52-åriga Barbara i Hamburg. Här har hon fått nytt hopp om att få sitt liv tillbaka.
Läs hela Barbaras berättelse.
Olika former av äggstockscancer
Det finns många olika slags tumörer i äggstockarna, vilket i sin tur har att göra med att äggstockarna innehåller många olika typer av celler och vävnader. Utöver godartade och elakartade tumörer kan det finnas de som är varken det ena eller det andra, så kallade borderline-tumörer.
(Upp)Undersökningar
För att upptäcka äggstockscancer görs först en gynekologisk undersökning, som kompletteras med en ultraljudsundersökning av organen i bäckenet (livmoder, äggledare och äggstockar). Röntgen med bland annat datortomografi (skiktröntgen) av bukhålan och bäckenet samt ibland också kontraströntgen av tjocktarmen är andra metoder för att ställa diagnos.
Om dessa undersökningar tyder på att det handlar om äggstockscancer görs en bukoperation för att diagnosen ska bli helt säker. Under pågående operation kan kirurger ta vävnadsbitar från suspekt tumörvävnad och skicka till patologen för snabbdiagnostik, så kallat fryssnitt. Detta innebär att vävnadsprovet fryses ner, snittas, färgas och undersöks. Denna provtagning kan skilja en godartad tumör från en elakartad och ha betydelse för ingreppets omfattning.
(Upp)Gyncancer får ett ansikte
Brottmålsadvokaten Louise Bjurwills liv har präglats av vinster i karriären. Samtidigt har hon kämpat mot återkommande äggstockscancer som inneburit många operationer och behandlingar. – Det som är speciellt med mig är att jag lever med kronisk cancer. Och med det är det oundvikligt att kroppen tar stryk och immunförsvaret blir försämrat. Det är så att säga förutbestämt, ler Louise.
Läs hela Louises berättelse
här.
Olika stadier av äggstockscancer
Med utgångspunkt i vad läkarna funnit under operationen brukar sjukdomen delas in i fyra stadier, beroende på hur mycket den har hunnit sprida sig.
- Stadium I: tumören finns enbart i den ena eller båda äggstockarna.
- Stadium II: tumören har spridit sig i bäckenet.
- Stadium III: tumören har spridit sig till bukhålan.
- Stadium IV: tumören har spridit sig till organ utanför bukhålan.
(Upp)Behandlingar
Det finns flera olika behandlingsmetoder för äggstockscancer. Vilken behandling du får, beror på i vilket stadium sjukdomen befinner sig och vilken typ av cancerceller som tumören består av.
Vanligen behandlas äggstockscancer med kirurgi efterföljt av cytostatika (cellgifter). Om läkarna inte kunnat ta bort all tumörvävnad under den första operationen kan det bli aktuellt med ännu en bukoperation. I framtiden kan det även bli aktuellt med så kallade riktade behandlingsmetoder (antikroppar och småmolekylära behandlingar).
Kirurgi
- Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
- När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.
Eftersom varken de godartade tumörerna eller borderline-tumörerna brukar sprida sig i kroppen kan det räcka med en mindre operation då endast den angripna äggstocken tas bort. Hos de flesta kvinnor med äggstockscancer brukar man behöva ta bort båda äggstockarna liksom livmodern. Cancern är vid diagnostillfället ofta spridd i bukhålan. Då opereras en så stor andel av tumörförändringarna som möjligt bort. Om man inte kunnat ta bort all tumörvävnad vid det första ingreppet kan det bli aktuellt med ytterligare en bukoperation.
Cytostatikabehandling
Cytostatika är läkemedel som angriper celler som håller på att dela sig. Olika cytostatika stör cellernas delning på olika sätt, därför kombineras ofta flera olika cytostatika för att få bättre behandlingseffekt.
Behandlingen ges vanligtvis i form av dropp i en blodåder, intravenöst, med tre till fyra veckors mellanrum. Vanligen ges fyra till åtta behandlingar.
Eventuella biverkningar kan vara trötthet, illamående, håravfall, blodbrist och ett tillfälligt försvagat immunförsvar. Orsaken till biverkningarna är att inte bara cancerceller utan också normala friska celler som delar sig ofta påverkas av läkemedlet. När behandlingen är avslutad försvinner besvären och håret kommer tillbaka.
Mer om cytostatikabehandling
Om att delta i en forskningsstudie
Framtida behandlingsmetoder
Så kallat riktade (målsökande) behandlingsmetoder håller nu på att testas inom forskningen, men än är det inte en del av vardagssjukvården. Dit hör behandling med monoklonala antikroppar.
Tumörmarkörer kan visa effekt av behandling
Det finns en speciell markör, ett protein, som äggstockscancer kan utsöndra. Denna tumörmarkör kallas CA125 och halten i blodet kan mätas med ett enkelt test. Cirka 80 procent av äggstockstumörerna utsöndrar detta protein.
CA125 används för att bedöma behandlingens effekt. Vid god effekt sjunker markörvärdet under cytostatikabehandlingen. Ibland kan det också vara av värde att följa CA125 efter avslutad behandling.
(Upp)Livet efter behandling
Varken äggstockar eller livmoder är livsviktiga organ. Kvinnor kan leva ett bra liv utan dem, ett liv där sex och samlag har en naturlig plats. Vad det framför allt handlar om är hur du själv uppfattar din egen kropp samt att du får och kan ta emot stöd från omgivningen.
De flesta kvinnor med gynekologisk cancer har passerat den barnafödande åldern. Trots det är det naturligt att känna saknad efter sina äggstockar och sin livmoder.
En trygghet i sammanhanget är de kontroller som du med jämna mellanrum blir kallad till. Det är ett välkommet tillfälle att ta upp de frågor och funderingar du har efter behandlingen.
Yngre kvinnor, som fortfarande menstruerar, kan få plötsliga övergångsbesvär när äggstockarna tagits bort, eftersom de då kommer i klimakteriet. Vanliga övergångsbesvär är svettningar, blodvallningar, torra och sköra slemhinnor i underlivet samt humörförändringar.
Även äldre kvinnor kan känna av dessa problem efter behandlingen. Diskutera dina eventuella besvär med behandlande läkare så att ni tillsammans kan komma fram till vilken behandling som kan lindra besvären.
Sex och samlevnad
Behandlingen behöver inte inverka negativt på det sexuella samlivet. Men det behövs både kunskap och lyhördhet. Tala igenom eventuella problem med din partner och använd gärna den expertis som finns på sjukhuset. Alla människor har en sexualitet och om du inte har någon partner för tillfället har du ändå rätt att få dina funderingar och frågor belysta i samtal med sjukvårdspersonalen.
Mer om sex och samlevnad
(Upp)Orsaker till äggstockscancer
Ingen kan riktigt svara på varför vissa kvinnor får äggstockscancer. Men forskarna tror att de kvinnliga könshormonerna har en viss betydelse, eftersom kvinnor som fött många barn eller som använt p-piller av kombinationstyp har en minskad risk.
I vissa fall finns ett ärftligt samband mellan bröstcancer och äggstockscancer, vilket anses bero på att vissa genetiska förändringar (mutationer) innebär en ökad risk för båda dessa cancerformer hos en och samma person.
(Upp)Prognos
Tack vare allt effektivare behandling efter operation blir allt fler kvinnor friska och återvänder till normala liv. Prognosen är sämre om sjukdomen är spridd till andra organ. Men även vid mer avancerad sjukdom går det ofta att hålla sjukdomen under kontroll under en längre tid. Syftet med behandlingen är då att symtomen inte ska inverka på livskvaliteten.
(Upp)Känslomässiga reaktioner
Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet
(Upp)Få svar på dina frågor
Ring Cancerfondens informations- och stödlinje 020-59 59 59, eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Cancerfondens informations- och stödlinje
Kontakta Gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation, Gynsam, för stöd och råd.
Läs mer på www.gynsam.se