Hon har klättrat ett par pinnhål på karriärstegen; från kundansvarig till kreditanalytiker och numera mäklare inom räntederivat på Danske Markets, Danske Bank. Özge Özen Zink säger att hon alltid varit orädd, men att sjukdomen och den efterföljande rehabiliteringen gjort att hon är lite mer avslappnad och trygg i sig själv – inte så rädd för att göra fel eller att inte vara rätt. Hon är bättre rustad för kriser och har fått större förståelse för andra människor och deras livsval.
I dag är hon tillbaka på heltid och har en aktiv liten kille som väntar på henne när hon kommer hem från jobbet. För fyra år sedan fick hon beskedet att den aggressiva behandlingen mot cancern kunde leda henne direkt in i ett klimakterium och dessutom göra henne steril.
Hon och hennes man hade varit gifta i ett halvår. Vigseln stod i Stockholms stadshus och bröllopet som var i Özges födelsestad Istanbul, hade temat ”Tusen och en natt” – en riktig prinsessdröm. Så kom beskedet – non-Hodgkin-lymfom i stadium iv med 50 procents chans att överleva.
– Man ska inte förminska den chock det ger en ung person som får besked om cancer. Det är en utmaning både fysiskt och psykiskt. Folk omkring en har ingen aning om vad man varit med om, menar Özge Özen Zink.
Erfarenheten som sjukdomen gett henne lär hon bära med sig hela livet, liksom risken att bli sjuk igen. Ändå känner hon en stor tacksamhet. För livet och för forskningen.
– För tio, femton år sedan fanns inte behandlingen med choep 14 som jag fick. Och hade jag inte fått den hade jag dött.
Var fjortonde dag, i sju omgångar, fick hon cytostatika och antikroppar – en aggressiv behandling mot en aggressiv cancer. Trots att det var ett akut tillstånd och tiden knapp, gjorde hon och hennes dansktyske man research med läkare i Europa för att kolla vad de tyckte om behandlingen, och om det fanns något preparat som var bättre för Özge. De vände sig till en tysk professor som påpekade akuta biverkningar som känselbortfall och risk för diabetes.
– Men eftersom det fanns en chans att bota mig, så var det bara att köra på. Jag är väldigt tacksam över att ha fått möjlighet att få den senaste medicin som det forskats på i området, säger Özge Özen Zink som också fick reda på att behandlingen inte var legio i Tyskland, eftersom den var kostsam och krävde att man hade de rätta försäkringarna för att täcka utgifterna. Den insikten gör att hon uppskattar att leva och bo i ett land där möjligheten till lika vå
rd för alla finns. Men, påpekar hon, det gäller att ta eget ansvar, vara driven och ta reda på vad man behöver. Även när det gäller rehabilitering och att våga be om hjälp.
Hon har inte haft några återfall och så snart det gått fem år friskförklaras hon. Under iden har hon valt att ”betala tillbaka”. Efter sjukhusvistelsen gick hon med i Blodcancerföreningens patientförening i Stockholm där hon var ordförande i tre år och numera är vice ordförande. Hon medverkar i föreläsningsprogrammet och har gått utbildning som stödperson till andra cancersjuka.
– Det är viktigt för mig att vara insatt i den senaste forskningen. På så sätt känns det som en trygghet att ha kontroll på information och att ha kunskap om olika sjukdomar, eftersom det ger mig ett verktyg om jag skulle få återfall, säger Özge Özen Zink som tillägger att hon läser om ny forskning och har förstått det som att man mot vissa cancerformer kan ge målinriktade behandlingar.
– Det är ju fantastiskt! Det innebär ju att inte hela kroppen riskerar att bli infektionskänslig vid cytostatikabehandling. Det kommer att göra en stor skillnad i framtiden, säger Özge Özen Zink.
Text: Agneta Slonawski Foto: Privat
Texten är hämtad ur Cancerfondens tidning Rädda Livet (nr 1 2011)