Alla lungcancerpatienter har rätt till bästa möjliga vård, utan moraliserande över att de själva skulle ha orsakat sin sjukdom, säger Roger Henriksson, verksamhetschef på Radiumhemmet i Stockholm.
Under Lungcancerdagens föredragningar för några veckor sedan lyfte många fram hoppet. För det finns hopp att förmedla. Mer pengar samlas in. Detta medför möjligheter till mer forskning som innebär framsteg och skapar livskvalitet för patienten.
3 600 människor får en lungcancerdiagnos per år. Mellan 11 och 15 procent blir friska. 16 procent av alla dödsfall i cancer gäller lungcancer. Det är den cancerform som de flesta kvinnor dör i. Så alla överlever inte; drygt 3 000 personer avlider i sin sjukdom.
Den dåliga prognosen kan bero på att sjukdomen upptäcks för sent, den drabbar äldre människor som kanske redan har andra sjukdomar och därför inte orkar med den krävande behandlingen. Cancern kan också vara spridd vid upptäckt.
Många lungcancerpatienter skäms över sin sjukdom
Visste du detta om lungcancer?
- Rökning finns med i bilden i 80–90
procent av fallen, framför allt vid
typerna skivepitelcancer och småcellig
lungcancer.
- Förekomsten har minskat sedan 1980-
talet bland män, men har på samma
gång ökat bland kvinnor – en spegling
av de svenska rökvanorna.
- Lungcancer bland icke-rökare ökar
markant i Sverige. Orsaken till detta är
ännu inte utredd.
- Ur ett globalt perspektiv utgör lungcancer
en tickande hälsobomb i kolossalformat
– bland annat röker kinesiska
män i mycket stor omfattning.
– Att jobba med lungcancer är på många sätt en stor utmaning. Det är en patientgrupp som är utsatt redan från början, säger Gunnar Wagenius, onkolog på Radiumhemmet som har jobbat med diagnosen i ett par decennier.
Wagenius förklarar att lungcancerpatienter ofta skäms över sin sjukdom – att de uppfattar att ”de har sig själv att skylla” i omvärldens ögon. Dessutom lider de i många fall av andra hälsoproblem, till exempel hjärt-kärlsjukdom eller kol(kroniskt obstruktiv lungsjukdom).
Trots detta är behandlingen av lungcancer i Sverige en i stora delar framgångsrik och hoppfull historia. Eller som Wagenius sammanfattar de senaste decenniernas utveckling:
– Vi behandlar fler patienter och vi botar fler patienter. I de fall där vi inte kan bota dem, kan vi i alla fall ge dem ett längre, mer meningsfullt liv med färre symtom och biverkningar. Även lungcancervården börjar skörda frukterna av 1990-talets stora forskningssprång inom molekylärbiologin, bland annat i form av så kallade målstyrda läkemedel.
Enkelt beskrivet består dessa av skräddarsydda molekyler som kan blockera just de signaler och processer som skenar i en speciell typ av tumörcell. Men kvalitetsvård handlar inte bara om att angripa själva tumören med banbrytande metoder – det gäller också att anlägga ett helhetsperspektiv på patientens totala hälsa, välbefinnande och trygghet.
– Något vi har lärt oss under senare år är att minimera sidoeffekterna av tumörbehandlingen, till exempel att begränsa den bestrålade ytan eller reducera biverkningarna av cytostatika med nya läkemedel, säger Wagenius.
När det gäller sjukdomens framtid i Sverige pekar han ut ett avgörande faktum:
– Man vet att 90 procent av alla som röker började före 19 års ålder. Det är där man ska lägga tyngdpunkten i preventionsarbetet.
Text: Olle Bergman
Artikel hämtad ur Rädda Livet nummer 4 2011