"PSA-prov till för högt pris"

Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska institutet, är vetenskaplig chef för världens största prostatacancerstudie, med över 200.000 män mellan 50 och 69 års ålder. Studien genomförs av Stockholms läns landsting och Karolinska institutet med start i januari nästa år och väntas ta två år. Syftet är att göra diagnostiseringen av prostatacancer säkrare och att i förlängningen kunna sjösätta ett nationellt screeningprogram.

I en föreläsning hos Cancerfonden berättade Henrik Grönberg om nuläget och framtiden för diagnostiken inom prostatacancer. Han poängterade att PSA-testet som används i dag är otillräckligt. Ett exempel: År 2010 utfördes 100 000 PSA-prov i Stockholm på män som inte hade cancer. Testerna sker i dag ostrukturerat, ofta som en del i en allmän hälsoundersökning och ibland utan patientens vetskap.

Och fler än hälften av alla testade män är över 65 år, i en ålder då testet inte har stor effekt.

– Sammanfattningsvis är det inte ett särskilt bra sätt att bedriva sjukvård på, säger Henrik Grönberg.
– Man har visat att PSA-screening minskar dödligheten i prostatacancer men till ett väldigt högt pris. Jag tycker man måste ta ett steg till – göra något mera än att bara använda PSA.

Jättestudien i Stockholm och Gotland är förhoppningsvis det ”nästa steg” han talar om. I studien ska PSA-testet kompletteras med ett sjuttiotal andra markörer, en betydligt förfinad diagnosmetod.

Hälften av männen i studien kommer att ta ett vanligt PSA-prov, medan andra hälften kommer att kombinera PSA med andra markörer. Utifrån det bedöms risknivån och behovet av vävnadsprov (biopsi) för de allvarligaste fallen.

En annan stor vinst med studien är att sortera bort de män som inte ligger i riskzonen.

– Vi kommer i princip att ha tre grupper: Hög risk, normal risk och låg risk – och det är något nytt. För har man under 1 i PSA i de här åldrarna så har man extremt låg risk att dö i prostatacancer före 80 års ålder och det gäller nästan hälften av alla män som tar PSA-prov i dag. Bara att kunna säga det till hälften av männen – att de har en väldigt låg risk – tycker jag också har en mycket stor betydelse, säger Henrik Grönberg.

Han hoppas kunna minska antalet biopsier med 30-40 procent, dessutom väsentligt korta vårdtiderna. Tiden mellan provtagning och läkarbesked väntas gå ner från tre månader till en månad.

– Då minskar man oron. Det är inte roligt att gå och vänta på ett besked.

Studiens förväntade effekter i korthet:

• Minskat antal onödiga biopsier (vävnadsprover), som kan vara besvärliga och smärtsamma.
• Minskat antal mindre aggressiva cancrar som diagnostiseras och behandlas i onödan.
• Identifikation av aggressiva cancrar bättre och tidigare. Eventuella tumörer ska upptäckas vid varje provtillfälle.
• Väsentligt kortare vårdtider, rapporttid ner från tre till en månad.
• Minskad oro och ökad livskvalitet hos provtagna män.

Henrik Grönbergs forskning (ej ovan nämnda studie) får under året 1 750 000 kronor från Cancerfonden. Alla forskningsprojekt finansierade av Cancerfonden hittar du här.

Text: Johan Wåhlin, webbredaktör