– Var tredje patient som opereras blir botad. Om tumören inte kommer tillbaka efter tre år finns liten risk för sena återfall, som fallet kan vara vid exempelvis bröst- eller prostatacancer, förklarar Jesper Lagergren, överläkare och professor i kirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
Han leder en forskargrupp på 24 personer som undersöker esofaguscancer ur olika aspekter. I gruppen finns kirurger, andra specialister, sjuksköterskor, dietister, epidemiologer, biostatistiker, beteendevetare och medicine studerande. De studerar bland annat riskfaktorer, effekterna av olika kirurgiska metoder samt faktorer som kan påverka överlevnaden.
– Trots att överlevnaden i Sverige har förbättrats något på senare år är det totalt sett bara cirka tio procent av patienterna som lever längre än fem år med denna cancerform, konstaterar Jesper Lagergren. Det är bara cancer i bukspottkörteln som har en sämre prognos bland tumörsjukdomar.
(Upp)Sitter oftast nära övergången till magsäcken
Symtom på esofaguscancer är främst sväljningssvårigheter och viktminskning. Läkaren kan bekräfta diagnosen genom gastroskopi (ett böjligt instrument förs ned i magsäcken) med provtagning från den misstänkta tumören. Cancern kan förekomma var som helst i matstrupen, men finns oftast längst ner, närmast övergången till magsäcken.
Läkarna skiljer på två tumörtyper i matstrupen: skivepitelcancer och adenokarcinom (”körtelcancer”). Den förra förekommer i mindre omfattning nu än tidigare i många länder, inklusive Sverige. Däremot ökar adenokarcinom kraftigt i hela västvärlden och är nu den vanligare formen av esofaguscancer.
(Upp)Övervikt en viktig riskfaktor
Forskarna vet att skivepitelcancern i matstrupen främst beror på rökning och alkohol, särskilt i stora doser och i kombination. Den viktigaste riskfaktorn bakom adenokarcinom är mångårig reflux, det vill säga vätska från magsäcken som kommer upp i matstrupen och ligger kvar och fräter på matstrupens slemhinna.
– Den andra viktiga riskfaktorn är övervikt. Det verkar som om övervikt är en egen riskfaktor för adenokarcinom, oberoende av reflux. Men mekanismerna är oklara och vi vet inte varför övervikt har en egen effekt just på esofaguscancer.
En tänkbar förklaring är att överviktiga kan ha reflux utan symtom, men som skadar matstrupen. En annan är att cancerframkallande ämnen i maten finns under längre tid i matstrupen (passerar långsammare) hos den överviktige och att skadliga ämnen kan ansamlas i fettvävnaden. Ökad produktion av insulinliknande tillväxtfaktor vid fetma kan också bidra till ökad celltillväxt.
Enligt teorin som kopplar reflux till cancer tvingar vätskan från magsäcken cellerna i matstrupen att anpassa sig till den nya frätande miljön. Cellerna kan då ibland omvandlas till celler som tål syran i magsäcken och är av liknande typ som i magsäck och tarmar. Denna process – metaplasi – kan dock urarta i okontrollerad celltillväxt och resultera i uppkomst av tumörer.
(Upp)Kräver en omfattande operation
Kirurgi är i dag den enda etablerade behandlingsmetod som kan bota esofaguscancer. Försök med tilläggsbehandlingar i form av strålning eller cytostatika – var för sig eller i kombination – har inte givit särskilt bra resultat. Operationen är omfattande och varar ofta en hel arbetsdag. Större delen av matstrupen tas bort liksom en del av magsäcken, som görs om till en tub för att ersätta matstrupen. Därefter flyttas magsäckstuben upp i bröstkorgen och kopplas ihop med översta delen av den resterande matstrupen.
– Det är naturligt att det omfattande ingreppet påverkar patienten länge efter operationen. Men vi undrar varför livskvaliteten fortsätter att vara nedsatt även efter en mycket lång tid.
En nationell studie som forskargruppen har gjort visar att patienter som opererats för cancer i matstrupen har många symtom och nedsatt livskvalitet även lång tid efter det kirurgiska ingreppet.
Symtom som finns kvar är till exempel ätsvårigheter, diarréer, svår reflux, smärtor, trötthet och aptitnedsättning. Ett påtagligt problem är också viktminskning. Det visar sig att patienterna fortsätter att gå ner i vikt även under närmaste halvåret efter operationen. Sex av tio patienter förlorar minst tio procent av sin kroppsvikt, och var femte minskar i vikt minst 20 procent.
– Kirurgin måste och kan förbättras, förklarar Jesper Lagergren. Vi undersöker just nu hur operationen skulle kunna göras lindrigare utan att patientens chans till att bli av med cancern minskar.