Elin Ramfalk, A Non Smoking Generation, frågas ut tillsammans med onkologen Mef Nilbert på världscancerdagen.
På förmiddagen deltog Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh i en workshop om rökning som samhällsproblem. På eftermiddagen följdes ämnet upp i panel: "Hur man kan minska ungas exponering för tobak i handel och media."
– Allra viktigast är pris och tillgänglighet, och där måste politikerna ta sitt ansvar, menade Stefan Bergh.
Svensk Handel däremot vill låta marknaden styra. Organisationen vill inte att barn ska röka, men ser inte sig själv som ansvarig. Socialutskottets ordförande Kenneth Johansson (C) menade att det finns en politisk vision, men antydde att det inte fanns någon konsensus.
En annan workshop hade också med prevention att göra – hur man förebygger hudcancer. Professor Yvonne Brandberg, från Cancerfondens forskningsnämnds sekretariat, fanns bland experterna på titeln: "Solskolan: Solskador, hudcancer och svenskars attityder till solande." Yvonne propagerade för att behålla kläderna på och att inte vara ute i solsken mellan klockan 11 och 14. Ett varningens finger lyftes också för den UV-strålning som reflekteras av både sand, snö och vatten.
Uppmaningar under "Solskolan" kom också från docent Ada Girnita, Hudkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset Solna:
– Läker inte ett sår på tre veckor - sök för det!
– Ändrar ett märke på kroppen form eller färg – sök för det!
Den efterföljande panelen diskuterade om det inte är dags att publicera UV-index i medierna. Om börsindex och daglig pollenkoll är etablerade, så varför inte en förebyggande soluppdatering?
Yvonne Brandberg medverkade också i en workshop om män och cancer: ”Att leva med prostatacancer – känslomässiga reaktioner vid diagnos.” Cancerbeskedet innebär en förändring som ifrågasätter mannens mentala och fysiska förmåga. Vanliga reaktioner är ångest, ilska, skuld och skam.
I workshoppen om kvinnor och cancer dök en intressant idé upp: "Diagnoskurator", en kontaktperson i vården som man som cancerdrabbad omedelbart efter diagnos ska kunna prata med. Någon sorts mental samordnare vore kanske inte fel när det stormar som värst inombords?
En workshop handlade om cancerrehabilitering, som psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering. Maria Hellbom, leg psykolog och fil dr vid Skånes Universitetssjukhus, inledde lite provocerande med att påstå att cancervården har ett problem: att patienterna överlever. Hon frågade sig om vården är beredd att hantera detta. Som tillgängligheten till rehabilitering ser ut för cancerpatienter i dag är frågan tyvärr i hög grad relevant.
Maria Hellbom berättade att RCC Syd (Regionalt cancercentrum) nyligen lanserat en ”one-stop-shop” för rehabilitering på sin webbplats. Här ska all relevant information om rehabilitering gå att hitta för patienter och vårdpersonal i regionen. Ett gott exempel för andra RCC att ta efter?
Workshoppen om rättvis cancervård lyfte frågan: ”Hur gör vi för att komma dit?” Tommy Björk, ordförande i Lungcancerförbundet Stödet, inledde samtalet med att påtala de socioekonomiska skillnader som finns för cancerpatienter i vården.
Professor Mef Nilbert, överläkare i onkologi vid Hvidovre Hospital i Danmark och vice ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, berättade om en studie på tarmcancerpatienter som visade att lågutbildade i högre grad fick stomi än dem med högre utbildning.
Vad kan man då göra åt saken? Ilija Batljan, ordförande i kommissionen för jämlik vård, menade att de med lägre utbildning och lägre social status blir dubbelt drabbade genom att inte få bästa behandling. Han vill gärna se en ombudsman för second opinion, för att öka patients möjlighet till inflytande och bästa möjliga behandling.
Professor Roger Henriksson, chef för Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland, tyckte att läkare är alltför dåliga på att upplysa patienter om möjligheten till second opinion – och på så sätt ökar ojämlikheten.
Gunilla Gunnarsson, samordnare på SKL, berättade om ett förslag till nationell telefonlinje för cancer som presenterats för sjukvårdsdirektörer och politiker. Hon uppmanade alla som tycker att förslaget är bra att påverka sina lokala politiker!
Text: Johan Wåhlin
Fakta: Sanna Wärn, Oscar Dieden, Marita Önneby