Cancerfondsrapporten 2010

Cancerfondsrapporten är en årligt återkommande rapport som ges ut av Cancerfonden. Rapporten granskar och lyfter fram viktiga frågor inom forskning och cancersjukvård. 2010 års upplaga tar bland annat upp behovet av förbättrade strukturer för den kliniska forskningen, cancer hos äldre, hjärntumörer och svagheter i den svenska tobakspreventionen.

14 mars 2011

Statistik

Varje år diagnostiseras omkring 50 000 fall av cancer i Sverige, jämnt fördelat mellan män och kvinnor.

Antalet diagnoser motsvarar folkmängden i en mellanstor svensk stad. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer; tillsammans utgör dessa två en tredjedel av alla diagnostiserade fall.

Antalet personer som drabbas av någon form av cancer har ökat konstant de senaste två decennierna. Den viktigaste förklaringen är att befolkningen blir äldre och att screeningprogram och förbättrade diagnosmetoder fångar upp fler fall.

Forskning

Hälso- och sjukvård i världsklass kräver klinisk forskning i världsklass. Sambandet var uppenbart under den kliniska forskningens guldålder i Sverige i mitten av 1900-talet.

Ett nära samarbete mellan vård och forskning placerade Sverige i en internationell tätposition inom sjukvård och medicinsk vetenskap.

Men någonstans på vägen började det gå långsammare. I dag har den svenska sjukvården fastnat i ett mekaniskt tänkesätt. Fokus ligger på produktionssiffror och kostnadstäckning, snarare än på vårdutveckling, nya behandlingsmetoder och implementering av forskningsrön.

Resultatet har blivit ett trögt och konservativt system som har allt svårare att spegla den enorma kunskaps-utvecklingen inom de medicinska vetenskaperna.

    Cancer hos äldre

    Cancer är en åldrandets sjukdom. Över 60 procent av alla diagnoser ställs på personer som är 65 år eller äldre. Trots detta inkluderas sällan äldre i  forskningsstudier som rör nya behandlingsmetoder. Kunskapen om hur man bäst behandlar gamla och multisjuka cancerpatienter är låg och leder ofta till att de får sämre behandling.

    Samtidigt blir världens befolkning snabbt äldre. Behovet av att utveckla kunskap om hur man bäst tar hand om majoriteten av alla cancerpatienter ökar oavbrutet. Ett växande internationellt nätverk av onkologer med inriktning på geriatrik har de senaste tio åren försökt sätta frågan om äldre och cancer på kartan.

    Hjärntumör

    Hjärntumör är kanske den mest skrämmande av alla cancerformer genom att den bokstavligen växer in i vår personlighet, vår kroppskontroll och våra känslor. Många former, till exempel gliom, är aggressiva och har ofta dålig prognos. Men även de godartadeformerna kan göra stor skada, eftersom hjärnvävnaden
    är så extremt känslig.

    Varje år drabbas cirka 1 200 personer som bor i Sverige av hjärntumör. Framgångsrik behandling kräver en teknikintensiv, multiprofessionell specialistsjukvård. Vårdkedjan bygger på ett fungerande samarbete mellan bland annat onkologer, neurokirurger, neurologer och psykosocial expertis.

    Prevention

    I år kommer 6 600 personer i Sverige att dö i förtid på grund av rökning. Ytterligare tiotusentals kommer att drabbas av sjukdom och ohälsa. Men det hindrar inte att 16 000 unga människor varje år gör sitt livs största misstag och börjar röka.

    Rökningens risker har varit väl kända i över ett halvt sekel. Ändå görs förvånansvärt lite för att hindra ungdomar från att komma i kontakt med tobak. Det är hög tid att skärpa tobakspolitiken och låta den styras av en nollvision. Fokus bör ligga på personer under 18 år och målet måste vara att ingen börjar röka.

    Färdplanen mot ett tobaksfritt samhälle finns formulerad i WHO:s tobakskonvention, som Sverige skrev under 2005. Fem år senare är det flera viktiga punkter som inte följs. Kanske inte så konstigt. Bara 15 procent av riksdagsledamöterna känner till att det finns en tobakskonvention och att Sverige har bundit sig till Tobakskonventionens inriktning och mål.

    Cancervården i Sverige

    Kaizen – det japanska ordet för ’’förbättring’’ – är ett centralt begrepp inom modern managementteori. Det beskriver ett förhållningssätt där man hela tiden strävar efter att utvecklas och bli bättre på det man uträttar. Något definitivt slutmål existerar egentligen inte; i stället handlar det om att löpande anpassa sig till ökade krav och förändrade behov.

    Ett liknande tänkesätt är på väg att etablera sig inom den svenska sjukvården. I många verksamheter håller en öppen och självrannsakande ”förbättringskultur” på att växa fram. Samtidigt finns det en stor förbättringspotential. De flesta cancerdiagnoser har i dag kvalitetsregister, men till några av diagnoserna behöver inrapporteringen förbättras.

    Det är också angeläget att registren bör innehålla patientnära indikatorer som till exempel livskvalitet. Generellt sett är det långt kvar innan registren utnyttjas i kvalitetssäkringssyfte så mycket som de har potential till av Sveriges hälso- och sjukvård.

    14 mars 2011

    Redaktör för Cancerfondsrapporten 2010

    Pärnilla Zigher, Opinion, Cancerfonden skicka e-post
    Jacob Lagercrantz, PR- och pressansvarig, 08-677 10 60

    Kontakt

    Jacob Lagercrantz, PR- och pressansvarig, 08-677 10 60 skicka e-post

    Kontakt

    Maria Prigorowsky, ansvarig Opinion, Cancerfonden skicka e-post

    Relaterade artiklar